Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lar, d. v. s. rullar med rullytoma cirkelformiga och sidorna plana.
Pendlar hafva den fördelen att de kunna erhålla större diameter samt att de
taga mindre plats än vanliga rullar, så att på ett begränsadt utrymme ett
större antal kan anbringas, hvarigenom en större belastning kan upptagas,
men de hafva också den olägenheten, att endast en viss rörelse kan för
dem tillåtas innan de kantra. Till följd af denna olägenhet, som kan
medföra fara, därest pelarna eller landfästena, å hvilka de äro upplagda,
utsättas för några förskjutningar i brons längdriktning, har på senaste tider
denna form å rullarna ej kommit till användning.
Man har alltjämt sträfvat att förbättra upplagsanordningama och därvid
dels sökt att jämnare fördela belastningen på såväl murverket som lagren,
och därför så småningom sänkt gränserna för de spännvidder, vid hvilka
rull- och vipplager användas, dels ock gifvit lagren en lämpligare
konstruktion samt för hvaije konstruktionsdel sökt att använda det för densamma
lämpligaste material.
Numera begagnas därför rull- och vipplager redan då spännvidden
uppgår till omkring 18 meter. Gjutjärn användes i regel endast till sådana
delar, som uteslutande eller öfvervägande utsättas för tryck, då däremot
för böjning utsatta delar, såsom vippskor och de ofvanpå rullarna liggande
plattorna, göras af gjutstål. Rullarna tillverkas äfvenledes af gjutstål eller
götmetall.
Då det visat sig att mellan rullarna ibland nedfallit stenar från
ballasten, hvilka kunna blifva till hinder för spännets utvidgning, hafva
rull-lagren ofta på senare tid försetts med skyddskåpor af plåt.
RÖRLIGA BROAR.
De ofvan lämnade beskrifningama af öfverbyggnaderna hafva berört
endast fasta spann, hvilka kommit till användning å viadukter och
vägpor-tar samt sådana broar, som leda öfver vattendrag, i hvilka sjöfart icke
äger rum eller endast mindre farkoster framföras. För sådana af banan
korsade vattendrag, i hvilka sjöfarten är af den omfattning, att större
eller mastade fartyg användas, har däremot vid järnvägens anläggning
måst tillses att möjlighet bereddes för fartygens genomsläppande vid
brostället. Det bästa sättet att fylla detta för sjöfarten nödvändiga kraf är
otvifvelaktigt att förlägga brons öfverbyggnad så högt öfver vattenytan, att
fartyg kunna obehindradt framgå under broreglarna, men de lokala
förhållandena hafva städse vid sådana ställen å statens järnvägar varit af den
beskaffenhet, att fasta brospanns uppförande skulle medfört ofantligt stora
kostnader, och därför hafva vid järnvägens korsningar med sådana
vattendrag anordnats de mycket billigare rörliga broarna, genom hvilka fartyg
kunna tillåtas passera vid alla de tider, då broarna icke måste användas
för bantågens framförande. I den mån såväl järnvägs- som
sjökommunikationerna utvecklats i vårt land — en utveckling, som under de senaste
femtio åren varit af sådan omfattning, att man vid järnvägarnas första
anläggning icke kunde därom bilda sig ett riktigt omdöme — hafva eniel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
