- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
255

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kalladt rullbord, bestående af två ringar mellan hvilka stödrullar äro
an-bragta, såsom t. ex. vid bron öfver Södertälje kanal, fig. 93.

Den öfre af dessa ringar sitter fastad vid spännet och följer således
detta vid svängningen, den undre ringen är däremot anpassad till
sten-pelaren. Enär rullarna, hvilkas antal vanligen är 8 men kan uppgå till
20 och därutöfver, ej sitta på axlar å broreglarna och det således vid
svängningen ej uppstår tappfriktion utan endast rullningsfriktion, går i
allmänhet svängningen lätt.

Vid den andra typen består midtupplaget, utom af en pivot, af 4 eller
flera på axlar hvilande rullar, hvilka äro anbringade antingen vid
brospan-net eller vid stenpelaren.

För denna konstruktion uppstår vid svängningen tappfriktion genom
trycket på rullarna, och för att svängningen till följd häraf icke skall gå för
tungt måste så anordnas att
nästan hela trycket upptages
af pivoten och att rullarna
endast hindra spännet att vicka.

Vid de äldre med denna
konstruktion utförda
svängbroarna hafva rullarna däijämte
haft till ändamål att uppbära
trafikbelastningen, men vid de
på senare åren inlagda
sväng-broöfverbyggnaderna, såsom å
bron i Värmelen, fig. 94, hvilka
beräknats för betydligt större
belastningar än de äldre
broarna, hafva särskilda stöd
anordnats för att upptaga trycket af den rörliga lasten. Dessa stöd äro
konstruerade i form af kilar, som skjutas in under hufvudreglarna, när bron
skall göras klar för järnvägstrafiken.

Åndupplagen äro i allmänhet så konstruerade, att de kunna sänkas så
mycket att något spelrum uppstår mellan dem och regeländarna, hvilket
är nödvändigt därför att hufvudreglarna ej få trycka på upplagen, då brons
svängning skall försiggå. De två typer af ändupplag, som varit använda,
äro den vertikala skrufven och knähäftyget.

Den vertikala skrufven manövrerades vid en del äldre broar med små
spännvidder direkt genom en ratt utan någon utväxling. Någon större kraft
kunde naturligtvis ej då åstadkommas och uppskrufningen blef till följd
däraf ofullständig. Men äfven vid större spännvidder (såsom t. ex.
svängbron öfver Strömsholms kanal och den öfver Söderström, hvilken senare
är den tyngsta i landet för järnväg utförda svängbro) har den vertikala
skrufven användts, och den har då manövrerats genom en på en vertikal
axel sittande ratt, fig. 95, som genom en konisk växel stått i förbindelse
med en horisontal axel, hvilken åter medels snäckhjul ingripit i ett på
skrufven sittande kuggdref och därvid kunnat höja eller sänka broänden.

94. Midtupplag & svängbron i Värmelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/2/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free