- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
271

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För uppskattning af afskärningskrafternas storlek ägde dessa värden ej
direkt tillämpning, utan borde för sådant behof de af den rullande
inate-rielen i verkligheten orsakade ensidiga belastningarna tagas i betraktande.

Förutom den jämnt fördelade rörliga belastningen å järnvägsbro skulle
hänsyn tagas till ett vindtryck uppskattadt till 200 kg pr kvm vindyta.
Såsom vindyta skulle anses summan af alla hufvudreglarnas för vindtryck
utsatta sidovtor, räknade mellan deras yttre begränsningslinjer, utan afdrag
för öppningar i galler- eller fackverk, hvarjämte vid vindvtans bestämmande
hänsyn skulle tagas till ett å bron befintligt vagntåg med en sidovta
beräknad till 3 kvm pr längdmeter spann, motsvarande hela höjden från
rälsöfverkanten till vagnstaken.

De i nämnda cirkulär angifna af rullande materielens vikt beroende
jämnt fördelade belastningarna synas vid tidpunkten för cirkulärets
tillkomst hafva varit delvis något mindre än de, som tillämpades för beräkning
af broarna å linjerna Storvik—Ange och Torpshammar—riksgränsen, men
däremot hade det då ansetts erforderligt att taga vederbörlig hänsyn till
vindtrvckets inverkan å brokonstruktionen.

A stambanedelen Långsele—Hoden följdes vid broarnas konstruktion under
de första byggnadsåren i hufvudsak de bestämmelser rörande belastningarnas
och vindtryckets storlek, som omnämnas i ofvan anförda cirkulär, men för
de från och ined år 1891 å nämnda stambana byggda broarna, nämligen de
mellan stationerna Nvåker och Boden belägna, tillämpades mera skärpta
bestämmelser. Det visade sig nämligen redan då att lokomotivens vikt allt mer
och mer ökades, hvarför det ansågs ändamålsenligt att åt broarna gifva större
bärighet än förut, oaktadt banan belädes med jämförelsevis lätta räler.

Vid fastställandet af de nya bestämmelserna utgick man från den
förutsättningen, att öfverbyggnaderna skulle konstrueras med den styrka och
bärighet att, när brospannets längd så medgåfve, högst tre sexkopplade
lokomotiv med 14 tons axeltryck jämte tillhörande tendrar kunde å dem
samtidigt framföras, hvaijämte hänsyn togs till den ökning i belastningen, som
uppstår vid tågens hastiga gång, i det att vid beräkning af hvarje brodel
trycket från det ogynnsammast ställda hjulparet förhöjdes med 40 procent.

Den rörliga lasten motsvarades för de å bandelen Nvåker—Boden
använda olika spännvidder af följande jämnt fördelade belastning, nämligen:

för 6 meters spann 9,9 ton pr meter teoretiskt spann

s> 7,3 » » ^ * }>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free