Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bron öfver Motala ström vid Fiskeby var den första bro af någon
betydenhet, som kom i åtanke vid förstärkningsarbetenas igångsättande. Den
gamla öfverbyggnaden till bron, hvilken har 2 spann, hvartdera med 41,67
meters öppning, bestod af fackverksreglar med paraboliska toppflänsar och
horisontala bottenflänsar, mellan hvilka senare funnos tvär- och långreglar
för uppbärande af farbanan, men denna öfverbyggnad var icke så
konstruerad och materialet i densamma ej af sådan beskaffenhet, att den genom
förstärkning kunde blifva lämplig att upptaga den tyngre rörliga
belastningen, utan i stället inlades år 1893 ny sådan af i hufvudsak samma yttre
form som den förutvarande öfverbyggnaden. På i strömmen uppförda
ställningar uppsattes den nya öfverbyggnadens hufvudreglar, en på hvaije sida
utanför de förutvarande hufvudreglarna, hvarefter tvär- och långreglarna
inpassades. Vid detta arbetes utförande, som icke föranledde annat hinder
i trafiken än att tågen måste med minskad fart passera bron, inträffade
det något egendomliga förhållandet att för samma spann både den nya
och den gamla öfverbyggnaden uppburo samma bantåg, hvilket berodde
däraf att arbetet med de gamla sekundära långreglarnas successiva
borttagande och ersättande med nya tog några dagar i anspråk. Samtidigt med
de nya brospannens inläggning anbragtes nya lagerkonstruktioner och
tillbyggdes den å en stenpelare i strömmen uppförda järnbocken, hvilken jämte
murstöden uppbär broöfverbyggnaden.
Året därpå inlades ny öfverbyggnad för det 41,67 meter långa spännet
å bron öfver Fyrisån i Uppsala, därvid samma förfaringssätt tillämpades
som vid Fiskebybron.
Bron vid Ockelbo, som äfven har ett spann med 41,67 meters öppning,
förstärktes till såväl hufvudreglar som tvär- och långreglar åren 1894 och
1896, därvid elektrisk nitmaskin för första gången användes vid statens
järnvägar för nitnings utförande å broplatsen.
Broarna öfver Ljungan vid Alby och Parteboda, hvilka hvardera bestå
af ett spann af samma längd som Ockelbobron, blefvo ock under de
närmast därpå följande åren förstärkta.
Ett arbete af ganska säregen beskaffenhet utfördes år 1897 å den fasta
bron öfver västra grenen af Klarålfven i Karlstad.
För denna bro med 3 spann å 28,2 meter bestod öfverbyggnaden af
hufvudreglar af plåt samt helvalsade tvärreglar och långsyllar af trä. Vid
konstruktionen af denna öfverbyggnad hade afståndet mellan
hufvudreg-larna gjorts så knappt, att normalsektionen för det fria rummet icke
före-fanns mellan deras innerkanter, och då flerfaldiga gånger hinder härigenom
förorsakats för ett mera än vanligt skrymmande föremåls transport öfver
bron, måste slutligen denna olägenhet undanröjas genom att utflytta
hvardera hufvudregeln ungefar 300 millimeter. För att sådan förflyttning skulle
kunna äga rum, måste naturligen nya tvärreglar af större längd än de
förutvarande tillverkas, och för att samtidigt kunna inlägga tvärsliprar i stället
för de mindre lämpliga långsliprarna anskaffades äfven sekundära
långreglar. Då ifrågavarande arbete icke fick störande inverka på järnvägstrafiken
öfver bron och det således måste i sin helhet utföras mellan två tågs pas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
