- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
327

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

banlängden under sanima år har sålunda stigit från 6,94 % år 1862 till
25,04 % år 1905. Denna stigning har varit kontinuerlig med undantag för
de första åren af statsbanornas tillvaro, då spårsystemen å stationerna vid
Göteborg och Malmö voro jämförelsevis stora i förhållande till banlängden,
och för några andra år, då inköp af banor med mindre utvecklade
trafikförhållanden framkallat en tillfällig minskning i procenttalet. Utvecklingen af
stationernas spårsystem såsom följd af trafikökning framstår i än högre
grad, om man efter en tudelning af statsbanorna i linjer norr och söder
om Krylbo betraktar det södra nätet, som en längre tid trafikerats utan
att några större nybyggda banor med deras i böijan alltid föga betydande trafik
tillkommit. Den omskrifna procenten stiger hos dessa bandelar till 32,81 %.

Huru denna utvidgning af stationernas spårsystem försiggått och under
närmaste tiden förväntas komma att försiggå, belyses i någon mån af lig.
134—145, som återgifva några af statsbanornas stationer under olika
utvecklingsskeden.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER.

Ofvannämnda siffror gifva emellertid endast ett uttryck för utvidgningen
af stationernas spårsystem utan att lämna någon inblick i den utveckling
stationerna undergått i öfriga hänseenden, i anordningar för persontrafiken
och för godsrörelsen samt för snabbare och rationellare behandling af
tågtrafiken m. m. En kort öfverblick af de under olika tider gällande
förutsättningar och bestämmelser för stationsanordningarna vid statsbanorna
torde därför här vara lämplig.

I det af >1856 års kommitté för jämvägsundersökningar * afgifna
betänkandet uppställdes för de stationer, som skulle anläggas på de för trafiken
tjänligaste platser, en indelning i fyra klasser, beroende»på den storlek
stationen borde hafva för att motsvara sitt ändamål.

I den instruktion, som den 31 januari 1855 af Kungl. Maj:t utfärdades för
öfverste Ericson såsom chef för statens järnvägsbyggnader, finnes rörande
stationer bestämdt, »att stationsbyggnaderna skulle uppföras dels af sten, dels af
trä, alltefter läget och den större eller mindre vikt, stationerna då eller i
framtiden kunde komma att äga för rörelsen, och alltid med fastadt afseende därå,
att ehuru dessa byggnader till sin första utsträckning någorlunda borde
rättas efter förhandenvarande behof, de dock borde byggas och ordnas
på det sätt, att de utan hinder skulle kunna i framtiden utvidgas i den
mån tilltagande industri och rörelse erfordrade», samt att »hvad
stationshusens och bangårdarnas konstruktion och anläggning beträffar, den
erfarenhet, andra länders byggnader af dylik beskaffenhet lämnade, skulle
tagas till rättesnöre, såvidt densamma med afseende å klimat och andra
forhållanden vore i Sverige tillämplig».

Angående platser för stationsanläggningar föreskrifves i kungl. bref den

4 september 1857, att järnvägsbyggnadsstyrelsen skulle, innan förslag till
anläggning af järnvägsstationer föreläggas Kungl. Maj:t till fastställelse,
hafva inhämtat Kungl. Maj:ts befallningshafvandes utlåtande i ämnet för att
bifogas den till stadfästelse öfverlämnade arbetsplanen. Stationernas lägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free