- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
373

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kastaren anbragta brunnen för pådragsventil och kopplingar med
rörledningen m. m. hade ordnats för att vid kyla förhindra isbildning i
vattenkastaren och dess delar. Sålunda anbragtes i brunnen en järngryta, hvari
bränsle — koks eller ved — antändes för att uppvärma ventiler och
rör-delar. Vid senare konstruktioner ordnades det uppstigande röret med en
mantel, inom hvilken den uppkomna röken cirkulerade och därvid afgaf
större delen af sin värme till vattenkastaren. Då dessa anordningar dock visat
sig besvärliga att sköta och mindre effektiva, hafva numera använda
vattenkastare gjorts själftömmande sålunda, att när efter vattenlämning
pådrags-ventilen stänges, öppnas automatiskt en afloppsventil, genom hvilken det i

U

224. Kolgifningsbrygga vid Ångelholms station.

vattenkastaren och dess rördelar kvarvarande vattnet kan bortrinna.
Brunnen under kastaren har dessutom gjorts djupare, så att ventilerna kommit
omkring 1,6 meter under jordytan, hvilket ju i sin mån bidrager till att
hålla dem fria från isbildningar. En dylik konstruktion visar fig. 221.

De till vatten kastarna från vattentornen nedlagda ledningarna utgöras
vanligen af gjutjärnsrör med 150 till 200 millimeters inre diameter.

Vid 1904 års utgång funnos vattenkastare uppsatta vid 71 af
statsbanornas stationer till ett sammanlagdt antal af 137.

För koltagning och reserv funnos vid samma tid ordnade
kolupplagsplatser vid 116 stationer, rymmande tillsammans omkring 436,000 ton
stenkol och upptagande en areal af 17,6 hektar. Å dessa upplagsplatser
hafva vanligen uppförts s. k. kolbås för kolets förvarande; en del af dessa,
hufvudsakligen afsedda för uppläggning af svenska stenkol, äro täckta. Fig.
222 angifver några detaljer af dylika kolbås. Fastställda konstruktioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free