- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
400

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sioner och former i plan och höjd visar, huru omöjligt det blef och är att
med afseende å husbyggnaderna vidhålla den från början angifna
klassificeringen i endast fem å sex olika klasser af stationshus.

Stationshusens antal vid statens banor åren 1855—95 var 297, däraf 87
unika och 41 s. k. modellhus eller typer, efter hvilka 210 andra
stationshus äro byggda, alltså i medeltal 5,12 hus pr modell. Alla de efterbyggda
husen äro dock icke alldeles lika med hvar sin modell, utan afvikelser
förekomma, beroende dels på behofvet af olika huslängder dels på olika
terräng- och lokalförhållanden. Vid elfva stationer var banhallen
sammanbyggd med huset, men två af dessa banhallar blefvo sedermera borttagna.

Vid en järnvägs anläggning är det svårt att beräkna den blifvande
trafikens behof af utrymme i husbyggnaderna. Stationshusen byggdes därför
till en böljan små och billiga men i allmänhet efter en plan, som
underlättade sambandet med blifvande tillbyggen. Sedan trafiken något tillväxt
och än mera sedan statistiken väsentligen utvecklats, blef det lättare att
bedöma behofvet af tillbyggen och dessas dimensioner, hvilka då ytterligare
ökades för förmodad framtida trafikökning.

Åt stationsföreståndaren och personal i öfrigt, som nästan dygnet om
måste finnas till hands vid stationen, bereddes i allmänhet bostäder i
järnvägens hus. Antingen försågs stationshuset med en öfvervåning till
bo-ställslägenheter eller också, då stationshuset kräfde större areal än som
svarade mot behofvet af bostäder, byggdes detsamma envånings och
sär-skildt boställshus uppfördes. Stundom berodde dylik anordning däraf, att
terrängbeskaffenheten passade för en stationshusbyggnad så lätt som
möjligt, under det att lämplig plats för boställshus fanns i närheten.

Till förkortning af beskrifningarna öfver husen må här nämnas, att
envånings stationshusen i allmänhet blefvo försedda med vindsrum utmed
gaflar, frontespis o. s. v. antingen då huset byggdes eller, om det lät sig
göra, efteråt då däraf uppstod behof, hvilket sällan lät länge vänta på sig.

Helt naturligt byggdes de stationshus, som tillkommit på kommuners
eller enskildas begäran och som i allo eller till viss del bekostades af de
sökande, enkelt och billigt.

Vid västra stambanan, som böljade anläggas våren 1855 och i sin helhet
öppnades för trafik den 4 november 1862, ökades under åren 1863—95 det
ursprungliga stationsantalet från 39 till 51.

Göteborgs stationshus, byggdt 1856—57, är beläget vid stadens
dåvarande utkant i den stora bangårdens sydvästra hörn på en bottenlös mark,
som kräfde en dyrbar pålning hvilande på friktion. Huset erhöll tid efter
annan åtskilliga tillbyggnader och undergick ominredningar. Nedre
våningen upptages af trafik- och expeditionslokaler och den öfre af
ämbetsloka-ler för andra trafikdistriktets administration m. m. jämte boställslägenhet
för stationsinspektoren. Af stationshuset och västra fasaden af dess
ban-hall framställes i fig. 241 en samtida litografisk afbildning.

Olskrokens stationshus byggdes 1877 för vinnande af en föreningsstation
gemensam för västra stambanan och Bergslagsbanan. Huset är ett tvåvå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free