- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
440

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut lokomotivet på vändskifvan och sökte skaffa undan en mycket närbelägen
vedtrafve. Stallet, ett nybyggdt korsvirkeshus, nedbrann så godt som
alldeles. Huset var litet, afsedt för endast en maskin, och alltså ej så
värdefullt men mycket behöfligt midt i vintern, såsom då varande det enda i
sitt slag på stationen. Orsaken till olyckan förblef okänd.

Af öfriga eldsvådor må endast omnämnas följande:

Stationshusen vid Rolebro, Dufed, Stockaryd, Elmhult och Hästveda samt
Flens boställshus, alla af trä, nedbrunno alldeles; af stationshuset vid
Huddinge nedbrann endast öfvervåningen, som var af trä.

Med undantag af vattentornen, som erbjuda få möjligheter att af gnistor
från lokomotiv antändas, äro stationshusen de, som ligga närmast
huf-vudspåren. Gnistor från lokomotiven, af hvilka många dygnet om löpa
fram, hafva på talrika ställen tändt såväl skogs-, ljung- och mossmarker
som också ett och annat privathus; huru lätt kan ej då äfven ett
stationshus af samma orsak antändas!

I regel äro stationerna försedda med lämplig eldsläckningsmateriel.

VII.

Under våren 1855 tillkallade öfverste Nils Ericson författaren och
anmodade honom alt åtaga sig bestyret med västra stambanans husbyggnader.

Redan förut hade vid södra stambanan anställts en dansk arkitekt, som
konstruerade och byggde husen å handelen Malmö—Hör.

Snart anmodades emellertid västra stambanans arkitekt att utvidga sin
verksamhet äfven till södra stambanan från Hör norrut, och ett för statens
järnvägsbyggnader gemensamt arkitektkontor anordnades. Något senare af*
gick den danska arkitekten och äfven den sydligaste bandelen lades till
kontorets verksamhetsområde.

Från denna tid hafva alla för statens järnvägar behöfliga
husbyggnadsritningar, med två undantag, utgått från arkitektkontoret, nämligen dels
bo-ställshuset vid Eslöfs station, hvartill ritningar upprättades af sedermera
öfverintendenten H. Zettervall, dels öfverbyggnaden till vändskifvan vid
Storlien, hvilken på grund af snöförhållandena på platsen fordrade sin
särskilda konstruktion och hvartill ritningen direkt utfördes af öfverdirektören
H. Elworth.

Sedan statens järnvägsväsende f. o. m. 1863 delats på en
byggnads-och en trafikstyrelse, tillhörde kontoret den förstnämnda styrelsen, men det
visade sig snart, att äfven den senare var i behof af arkitekt, såväl då ny
station skulle anläggas mellan förut befintliga som också då en station med
anledning af en bibanas anslutning kräfde nya eller ändrade hus, samt för
vinnande af samtliga husens sakkunniga underhåll m. m. Arkitektkontoret
blef alltså gemensamt för båda styrelserna.

Området för arkitektkontorets verksamhet under åren 1855—95
utgjordes af följande bansträckor:
l:o) Stockholm—Göteborg,

2:o) Malmö—Gällivare,

3:o) Falköping—Nässjö,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free