- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
441

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4:o) Sköfde—Karlsborg,

5:o) Laxå—Karlstad—Charlottenberg,

6:0) Hallsberg—Örebro,

7:o) Mjölby—Motala—Hallsberg,

8:0) Stockholm—Värtan,

9:o) Bräcke—Östersund—riksgränsen,

10:o) Långsele—Sollefteå,

1 l:o) Kilafors—Söderhamn—Stugsund,

12:o) Ljusdal—Hudiksvall,

13:o) Ånge—Sundsvall,

14:o) Mellansel—Örnsköldsvik samt

15:o) Boden—Luleå och till sist sammanbindningsbanan genom Stockholm.
Bansträckorna n:r 7 och 15 samt delar af 12 och 13 utgjordes, som
förut omnämnts, ursprungligen af enskilda banor, hvilka af staten inköptes
och å hvilka flera hus kunde bibehållas oförändrade, under det att andra
måste dels tillbyggas dels på annat sätt behandlas.

Någon egentlig instruktion för arkitekten eller hans kontor ansågs icke
behöflig. Så länge öfverste Ericson var chef utöfvade han själf tillsynen
öfver husbyggnadsbestyren i stort sedt. Sedermera sorterade dessa under
de båda styrelserna, och arkitekten stod i nära beröring såväl med
byggnadsstyrelsens distriklsingenjörer som också med trafik- och
järnvägsstyrelsens öfverdirektörer och direktörer, synnerligast inom ban- och
maskin-afdelningarna. Mellanhanden mellan sistnämnda styrelser och
arkitektkontoret var öfverdirektören för banafdelningen, under hvilken kontoret
närmast och definitivt sorterade.

Till trafikstyrelsen var arkitekten alltemellanåt kallad för att föredraga
och lämna utredning angående husbyggnadsärenden.

Bestyren med samt dagliga tillsynen öfver grundläggningsarbetena till
husbyggnaderna ålågo, som förut angifvits, vederbörande ingenjörer.

Förutom upprättandet af skisser, ritningar, kostnads- och andra
beräkningar, byggnadsföreskrifter, entreprenadhandlingar, leveransuppgörelser 111.
m. måste kontoret anskaffa en del materialier och effekter till somliga
byggnader, hvilkas uppförande ej i allo skedde på entreprenad, saker som
ej funnos att tillgå på byggnadsplatsen eller i närbelägen ort, såsom t. ex.
järnbalkar, smiden, vågformig (korrugerad) och annan plåt, asfalttakpapp,
snickeriefTekter, dörr- och fönsterbeslag, glas, tapeter, kaminer, köksspislar,
yttre och inre belysningsapparater, sta tion sur, flaggor, möbler till
stationshusens väntrum m. m.

Under 40-årsperiodens senare decennier utvecklade statsbanornas
pen-sionsinrättning en rätt betydlig byggnadsverksamhet. För att göra medlen
räntebärande och däijämte erbjuda järnvägen sunda och trefliga bostäder
åt dess betjäning, lät direktionen för änke- och pupillkassan uppföra flera
rätt stora stenhus i Stockholm, Göteborg och Norrköping med flera
platser. Husen innehöllo i allmänhet lägenheter om 1, någon gång 2 rum och
kök. För dessa byggnadsåtgärder anlitades annan arkitekt, men järnvägs-

*



arkitekten biträdde ej sällan som rådgifvare och vid besiktningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free