- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
521

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nalerna säkrare och bättre kunna uppfattas. Den slutna kedjan har därför
visat sig synnerligen lämplig för de s. k. omnibusledningarna med ett stort
antal apparater i en jämförelsevis kort ledning. Dessa ledningar måste

emellertid, för att på bästa sätt kunna utnyttjas, hvartill hör att störningar

till följd af alltför många stationer i samma ledning måste undvikas,
äfven-som af tekniska skäl uppdelas i korta sträckor med högst omkring tio
apparater. Vid gränsstationerna mellan den slutna kedjans olika sträckor har det
likväl genom lämpliga strömledare inrättats så, att afstängningen vid dessa
stationer kan vid behof upphäfvas och ledningen därigenom öppnas direkt
mellan tvenne närliggande sträckor. Batterierna hafva därvid så afpassats,
att telegraferingsströmmens styrka är lika på alla sträckor och förblir
densamma, när liera sträckor ställas i direkt förbindelse med hvarandra. Ehuru
det, såsom förut antydts, icke är behöfligt att alla stationerna förses med
batteri, brukar emellertid det för hvaije sträcka erforderliga antalet
batterielement i allmänhet fördelas på samtliga stationer vid sträckan i fråga.
Härigenom vinnas nämligen två stora fördelar, dels att å mindre stationer
där utrymmet ofta är knappt blott ett fåtal, i allmänhet 5 å 7,
batterielement behöfver uppsättas, och dels att skrifströmmen kan hållas konstant
äfven då ledningen i följd af uppkommande fel behöfver hållas afstängd å

annan station än vid sträckornas gränsstationer.

Den första telegrafledning vid statsjärnvägarna, där den slutna kedjan
användes, var förutvarande visaretelegrafledningen mellan Stockholms central
och Gnesta, hvilken år 1892 försågs med morseapparater enligt det tyska
systemet för sluten kedja. Huru den slutna kedjan därefter hos oss vunnit
terräng, dels såsom ersättande visaretelegrafen vid äldre banlinjer, dels från
början anordnad för den lokala telegraferingen vid på senare tid tillkomna
bandelar, framgår af följande tabell.

Tabell öfver telegraf anordningar för »sluten kedja».

Vid Ledningarnas T elegra fapparater
slutet af sammanlagda i bruk fördelade å
längd summa stationer
år km st st
1892 68 13 12
1893 136 23 20
1897 212 42 36
1899 571 79 69
1900 817 117 101
1901 1,052 165 132
1902 1,491 209 168
1903 1,733 228 179
1904 2,034 275 207
1905 2,331 313 233

Af intresse torde äfven följande siffror vara, som angifva huru den slutna
kedjans tillkomst och utbredning sedan år 1892 inverkat på visaretelegrafens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free