- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
565

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄRKLIGARE LASTNINGS- OCH LOSSNINGS
ANORDNINGAR.

id stora varutransporter å järnväg är det af största
betydelse att snabbt och billigt kunna verkställa lastningar och
lossningar. Särskildt är detta förhållandet, då massgods
t. ex. malm och stenkol skall öfverföras från järnväg till
fartyg eller tvärtom.

Med fastadt afseende härå har en del anläggningar
blifvit utförda vid statens järnvägar, och i det följande
skall redogöras för märkligare sådana, nämligen anordningar i Stockholm,
Göteborg och Malmö för lossning af stenkol ur fartyg samt i Luleå för
lossning af malm och lastning af densamma i fartyg.

LOSSNINGSANORDNINGAR FÖR STENKOL I STOCKHOLM.

Den kvantitet stenkol, som är behöflig för första distriktet, mottages till
största delen i den invid Stockholm belägna Värtahamnen. De maskinella
anordningar, som sedan lång tid tillbaka här stått statens järnvägar till
förfogande, utgöras af fyra på ett spår utefter kajkanten flyttbara svängkranar
drifna med ånga. Medels dessa kranar upphämtas kolen ur fartyget i
cylindriska tunnor rymmande ej fullt en half ton, hvilka antingen tömmas
direkt i järnvägsvagnar eller utköras på med spår belagda viadukter och
stjälpas i kolbåsen. Vid god och obehindrad lossning har på så sätt kun-

nat upptagas 10 ton kol pr kran och timme.

o

Ar 1904 blefvo kranarna förstärkta och samtidigt anskaffades större
s. k. själftippande skopor, rymmande hvardera en ton, och har därigenom
lossningskapaciteten kunnat ökas till 14 å 15 ton pr kran och timme.

Af de mottagna kolen skola 25,000 å 30,000 ton läggas i upplag vid
Värtan för Stockholms lokomotivstations behof, enär vid denna station ingen
plats för kolupplag finnes, under det att återstoden af den vid Värtan
ut-lossade kvantiteten helst bör omedelbart lastas på järnvägsvagnar för att
utsändas till de olika stationer å distriktet, hvarest kolen skola konsumeras.

Några mekaniska hjälpmedel för upplastning i vagnar af de kol, som

för Stockholms lokomotivstations behof lagts i upplag vid Värtan, hafva
icke funnits utan sker denna medels vanliga skottkärror. Samma
primitiva metod har ofta måst användas äfven vid lossning ur fartyg för att
påskynda lossningen, särskildt då två eller flera kolbåtar varit samtidigt inne.

Tanken att för denna plats anskaffa moderna och mera effektiva
loss-ningsanordningar kom till uttryck år 1899, då järnvägsstyrelsen ingick till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free