- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
572

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan vagnen blifvit tömd, drages den af motvikten tillbaka till sitt
utgångsläge och är åter färdig att mottaga ny last. För att när platsen
under bockarna blifvit fylld kunna utföra kolen till andra delar af upplaget
utlägger man decauvillespår på kolhögen samt låter kolen från den på
bockarna löpande vagnen falla i en under stående decauvillevagn, som därefter
utskjutes och tömmes. I stället för att utföra kolen i upplag kan man
äf-ven tömma dem direkt i järnvägsvagnar.

Med hvardera kranen kan pr dag lossas cirka 260 ton stenkol och
utgör kostnaden härför:

Gamla kranen Nva kranen

kolförbrukning l/5 ton ............................ kr 2: 60 kr 2: 60

maskinistens aflöning, utgörande 2 kr pr dag samt
en premie af 1 öre pr ton för de första 100 ton
samt af 2 öre pr ton för de öfverskjutande, som

lossas pr dag................................... » 6: 20 » 6: 20

olja och bomullstrassel ........................... » 0: 40 * 0: 40

eldarens aflöning ................................. » — * 1: 80

ifyllning i skoporna af 260 ton kol å 0: 28 pr ton » 72: 80 » 72: 80

Summa kronor 82: 00 83: 80

Priset för lossning af stenkol blir således cirka 32 öre pr ton.

Som af ofvanstående synes, blir lossningen med den gamla kranen något
billigare, emedan särskild eldare ej behöfves där, men såsom förut blifvit
nämndt, kan med detta lossningsmaskineri kolen icke läggas i upplag,
hvil-ket däremot utan någon ökad kostnad låter sig göra med det nya
maskineriet.

LOSSN1NGSANORDNINGAR FÖR STENKOL I MALMÖ.

Statens järnvägars maskinella anordningar i Malmö för lossning af
stenkol ur fartyg bestå af en s. k. Brownkran, tillverkad af The Brown
Hoist-ing and Conveying Machine Co. Densamma är uppställd å nya
hamnarmen och togs i bruk i maj månad 1904.

Redan långt förut hade frågan om anskaffande af ett lämpligt maskineri
för lossning af stenkol i Malmö stått på dagordningen, och sedan flera
förslag blifvit uppgjorda, beställde järnvägsstyrelsen i augusti år 1900
ofvan-nämnda kran, som hade en spännvidd af 43,so m och var afsedd att
uppsättas på ett område å dåvarande östra skeppsbron i Malmö hamn. Den
levererades i slutet af år 1901.

Under tiden hade emellertid förslag -framkommit att genombryta östra
skeppsbron för inlopp till nya hamnbassängen, i följd hvaraf
statens-järnvägar icke kunde påräkna att någon längre tid få disponera det förhyrda
å nyssnämnda skeppsbro belägna område, på hvilket man ämnat uppsätta
kranen. Som statens järnvägar ej omedelbart kunde få hyra något annan
lämplig plats, måste kranen vid framkomsten till Malmö tillsvidare uppläggas
å den nva hamnarmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:10:32 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free