- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 3. Transportmateriel och verkstäder /
120

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

broar, då personer vid passerandet sträckt sig ut ur vagnarna, och dels med
hänsyn till det mindre goda material, hvaraf dessa broar befunnos vara
byggda. Sedan ombyggnaden blifvit beslutad, fanns icke längre något
hinder för att fastställa boggivagnarnas breddmått till 3,15 meter.

Under åren 1891—1900 utfördes, som förut nämnts, alla och följande
åren en del af de nyanskafiade personvagnarna för statens järnvägar enligt
boggisystemet.

I konstruktivt hänseende äro alla boggivagnarna ofverensstämmande, i
det att vagnskorg och underrede äro i princip byggda på samma sätt. Också
afvika utifrån sedt de olika vagntvperna endast genom olika
fönsterindelning och färg. Inredningen varierar däremot betydligt, beroende på de olika
ändamål, hvartill vagnarna äro afsedda.

Utom de för uteslutande persontrafik afsedda personvagnarna af
boggi-svstein hafva utförts kombinerade person- och resgodsvagnar. Sådana
vagnar kommo i användning år 1901 och framkallades af den omständigheten,
att i snälltåg, som för öfrigt äro sammansatta af boggivagnar, tvåaxliga
resgodsvagnar förete en orolig gång och således äro mindre lämpliga. Då
emellertid för vanliga fall en hel endast för resgods afsedd boggivagn skulle
blifva för stor för ändamålet, afdelades vagnskorgen i två afdelningar, en
afsedd lör passagerare och en för resgods.

Ar 1897 tillkom en särskild typ boggivagnar, restaurantvagnarna.
Sådana vagnar insattes detta år i dagsnälltågen mellan Stockholm och Malmö
och gå numera, utom i nämnda tåg, äfven i de under högsommaren
anordnade snälltågen Stockholm—Narvik, hvilka i början kallades
Lapplands-expresstågen.

Ehuru medförandet i tåg af restaurantvagnar endast orsakar
kostnader utan motsvarande inkomster, torde dock vagnarnas användning försvara
sig på grund af den trefnad och bekvämlighet de medföra. I stället för
att under en kort, begränsad tid, kanske under trängsel, vara nödsakad
intaga måltiderna på bestämda stationer, kunna i tåg med
restaurantvagnar de resande välja tiden för måltiderna och i lugn och ro intaga
desamma. Af betydelse är äfven den omständigheten, att genom användande
af restaurantvagnar uppehållen å en del stationer kunna minskas,
hvar-igenom tiden för resan i någon mån kan förkortas.

År 1899 anskaffades den första salongsboggivagnen, och följdes denna
af två andra, åren 1902 och 1903. Anledningen till att en dylik vagntyp
infördes var dels den, att sådana resande, som önska erhålla större
bekvämlighet under resan än hvad de vanliga vagnarna erbjuda, skulle kunna
få sina önskningar uppfyllda, dels anordnandet af Lapplandsexpresståget,
i hvilket ansetts lämpligt insätta vagnar med bekvämare inredning och
större utrymme.

År 1901 anskafTades ånyo tvåaxliga personvagnar. Behofvet af sådana
vagnar hade nämligen då framträdt, i det att vid tillfällig ökning af trafiken
en boggivagn mången gång var större än behofvet kräfde. För många
lokaltåg visade sig tvåaxliga vagnar lämpligare, enär tiden, som erfordras
för utrymmande af dylika mindre vagnar, är betydligt kortare än för boggi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/3/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free