Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vagnfabriksaktiebolaget, Södertälje, 1893;
Aktiebolaget Södertälje verkstäder, 1898;
Bech & Nilsson (sedermera Hessleliolms mekaniska verkstads aktiebolag),
Hessleholm, 1898;
Ludvig Rossels mekaniska verkstads aktiebolag (sedermera Aktiebolaget
Arlöfs mekaniska verkstad och vagongfabrik), Arlöf, 1900;
Vagn- och maskinfabriksaktiebolaget, Falun, 1901;
Hälsingborgs mekaniska verkstads aktiebolag, 1902.
Dessutom hafva några få öppna godsvagnar tillverkats vid statsbanornas
egna reparationsverkstäder.
Den första godsvagnsbeställningen, år 1855, omfattade såsom nämndt
endast tre typer: täckta styckegodsvagnar litt. G, öppna vagnar af modellen
litt. I och timmertransportvagnar litt. K. Redan år 1858 anskaffades
vagnar för hästtransport, men antalet sådana vagnar blef icke stort, enär man
i stället började förse vagnar litt. G med inredning, som gjorde dem
lämpliga för befordran af hästar. Småningom tillkommo flera vagnmodeller,
i den mån vagntyperna måste specialiseras för att tillgodose den växande
trafikens olikartade behof. År 1860 anskaffades kreatursvagnar, men dessa
voro öppna och befunnos längre fram olämpliga för sitt ändamål, hvarför
vagnar litt. G sedan slutet af 1870-talet användas för transport af större
kreatur. På 1860-talet anskaffades vidare de första vagnarna för transport
af plank, af småkreatur och af malm. Dessa senare vagnar voro naturligtvis
af helt annan konstruktion än de år 1891 tillkomna malm vagnarna för den
s. k. Gällivarebanan. År 1875 började särskilda träkolsvagnar anskaffas; förut
hade till träkolstransporter uteslutande användts plankvagnar utrustade
med för tillfallet uppsatta s. k. kollämmar. År 1876 tillkommo
kalkvag-nar och år 1879 matvaruvagnar med kylanordning. Dessutom finnas
åtskilliga specialvagnar, hvilka användas för sällan förekommande
transporter och af hvilka en del har föremålet som skall transporteras fast
för-enadt med vagnen (kranvagnar, slipersimpregneringsvagnar). Slutligen äga
*■ statsbanorna sedan år 1904 några treaxliga vagnar för transport af tunga
eller mycket skrymmande pjäser.
Utvecklingen af godsvagnsparken faller ännu mera i ögonen i fråga
om de olika vagnsslagens konstruktion än beträffande tillkomsten af nya
vagntyper. Konstruktionen af godsvagnarna har nämligen såsom
naturligt är under de gångna 50 åren företett stora förändringar. Dessa hafva
åsyftat dels att gifva vagnarna eller vissa delar af dem en solidare och
mera praktisk konstruktion, hvarigenom trafiksäkerhetens fordringar blifva
bättre tillgodosedda och underhållskostnaderna minskas, dels att öka
vagnarnas storlek och bärighet, så att en gynnsammare relation erhålles mellan
vagnarnas lastförmåga och den egna vikten. De viktigaste förändringarna i
godsvagnarnas konstruktion hafva gällt underredena. Beträffande åtskilliga
detaljer till dessa, nämligen axlar och hjul, lagerboxar, fjädrar samt drag- och
buffertanordningar, så beskrifvas de olika konstruktionerna i nästa afdelning.
De första godsvagnarna voro enligt nutidens begrepp mycket enkla till
sin konstruktion med underreden och korgstommar helt och hållet af trä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
