Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutande af järnbalkar (se fig. 237 sid. 264). Samtidigt öfvergick man till
järn äfven i korgstommarna till täckta vagnar litt. G. År 1886 infördes den
förändringen i konstruktionen af underredena, att snedsträfvorna försvunno
och ersattes med en långsgående järnbalk af U-sektion i underredets midt,
anbragt så högt att draginrättningen kunde placeras under densamma. Denna
konstruktion af underredet, h vilken visas i fig. 215, bibehölls för ny
beställningar till år 1898.
Ett viktigt framsteg med afseende på Sveriges förbindelser med utlandet
gjordes år 1891, då ångfarjetrafik inrättades mellan Hälsingborg och
Häl-singör, hvarigenom möjlighet bereddes att öfverföra järnvägs vagnar från Sverige
till Danmark och Tyskland. För att emellertid godsvagnar skulle få
användas för sådan trafik måste de uppfylla vissa bestämmelser, uppställda
af den tyska »Verein deutscher Eisenbahnverwaltungen». På grund häraf
vidtogos åtskilliga ändringar å sådana redan befintliga vagnar, som ansågos
lämpliga till internationell trafik, hvaijämte nämnda tyska bestämmelser
tillämpades vid nybeställningar. Samtidigt bestämdes att de vagnar såväl
vid statens som vid enskilda normalspåriga järnvägar, hvilka uppfyllde
villkoren för att få begagnas i samtrafik, skulle märkas med ordet Sverige.
Dessa villkor bestodo däri, att vagnarna måste hafva långbalkar af järn,
buffertar och skrufkoppel af 1874 eller 1890 års modell, bufferthöjden lika
med 1,000—1,040 mm samt tillräckligt stort rum för vagnskopplare mellan
dragkrok och buffertar, hvarjämte vagnarnas tvärprofil icke fick öfverskrida
föreskrifna mått. Då en del äldre vagnar hade endast 940 mms bufferthöjd
bestämdes samtidigt, att denna skulle ökas å sådana vagnar till 1,040 mm.
Denna bestämmelse upphäfde en år 1883 utfärdad föreskrift, som fastställde
bufferthöjden till 1,000 mm för godsvagnarna. Från samtrafik med
utlandet undantogos nästan endast de godsvagnar, som ännu återstodo med
långbalkar af trä, samt sådana vagnar, som hade bromsaresits utanför
buffertbal-ken och därför icke uppfyllde villkoret angående fritt rum för vagnskopplare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
