Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Året 1898 är ett af de viktigaste i fråga om utvecklingen af
godsvagnsparken vid statens järnvägar. Från detta år förskrifva sig nämligen de
första godsvagnarna med så stor lastförmåga, att fullastad vagns bruttovikt
någorlunda motsvarade de då tillåtna skentrycken. Lastförmågan för dessa
vagnar utgör 14—15 ton för täckta och 16—18 ton för öppna vagnar.
Åf-ven i förhållande till den egna vikten är lastförmågan afsevärdt högre —
ända till 41 % — än för de vagnar, som före år 1898 voro de modernaste.
Den gynnsamma relationen mellan vagnarnas vikt och deras lastförmåga
gör, att anskaffningskostnaderna blifva jämförelsevis låga och transporterna
billiga. Dessutom vinnes vid användning af vagnar med stor lastförmåga
den fördelen, att tågens längd minskas, hvarigenom tågmöten underlättas å
stationer med korta mötesspår. Slutligen minskas den erforderliga
dragkraften, enär tågmotståndet till en del är beroende af antalet axlar i tåget.
216. Underrede till vagn litt. ¡3 af 1898 års modell. Skala 1 : 70.
Vagnarna måste i följd af den stora bärigheten konstrueras betydligt
kraftigare än de äldre, hvarför nya modeller kommo till stånd för en hel del
detaljer. Sålunda erhöllo statsbanorna nya standardmodeller för axlar med
hjul, lagerboxar, bärljädrar, dragkrokar, draginrättningar och buffertar.
Axlarna äro icke fast lagrade utan anordnade som s. k. fria länkaxlar, d. v. s.
lagerboxarna styras blott af fjädrarna och icke af lagergafflarna, hvilka
endast begränsa axelns förskjutning i förhållande till vagnen.
Upphäng-ningen af fjädrarna vid ljäderfastena å långbalkarna är nämligen anordnad
med länkar, som kunna ställa in sig snedt vid axelns förskjutning i
vagnens tvämktning. Med denna anordning erhålla vagnar med större
hjulbas lättare gång i kurvor, i det att trycket mellan hjulflänsarna och
skenorna minskas. Samtliga balkar i underredet, fig. 216, äro af U-sektion
och förbundna med hvarandra medels vinkeljärn och knutplåtar. I
underredets midt finnas två långsgående balkar, vid hvilka en gjuten stålram för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
