- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 3. Transportmateriel och verkstäder /
238

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vagnarna, från hvilka de skilja sig beträffande underredet och en del
detaljer till vagnskorgen.

Underredet är i hufvudsak lika med det till öfriga vagnar af 1898 års
modell (se fig. 216 sid. 227) med undantag af längden öfver buffertbalkarna,
hvilken såsom nämndt är densamma som för vagnarna litt G i. Olikheterna
gent emot underreden af äldre modell bestå hufvudsakligen däri, att
lång-balkarna hafva U-sektion och att två långsgående midtbalkar finnas. Dessa
hvila direkt på tvärbalkarna, och höjden är så afpassad att lång- och
midt-balkarnas öfre flänsar ligga i samma plan. Utom till faste för
draginrättningen tjäna därför midtbalkarna till att uppbära golfvet. Långbalkarnas
konsoler äro samtliga smidda af plattjärn och inpassade mellan de utåt
vända flänsarna. Lagergafflarnas fästande vid långbalkarna är här enklare
än å de äldre vagnarna, där tjocka mellanlägg af gjutjärn måste anbringas
på grund af balkarnas form. Axlarna äro, såsom ofvan blifvit nämndt,
anordnade såsom fria länkaxlar.

Vagnskorgens undre ram består af T-järn, som äro fastnitade vid
långbalkarnas konsoler, och vid dessa T-järn nitas de vertikala ståndarna. I
öfrigt är vagnskorgen fullständigt öfverensstämmandc med korgen till
vagnarna litt. Gi. Skjutdörrarna utfördes till en böljan lika med Gi-vagnarnas
med rullarna fastade vid dörren men göras numera med lösa rullar. Dessa
äro försedda med tappar, på hvilka dörren hvilar med de vertikala flänsarna
af ett U-järn fastskrufvadt vid dörrens underkant. Genom denna
förändring i anordningen af löprullarna hafva dörrarna blifvit betydligt mera
lättrörliga.

Bromsvagnarna hafva liksom vagnarna litt. G i plattform utanför
bromskupén, hvilken är väl isolerad och försedd med värmeledning.

Vagnarna litt. G 3 väga 10,4 ton med broms och 8,5 ton utan broms.
Lastförmågan för de förra är 14 och för de senare 15 ton. År 1906
utgjorde antalet sådana vagnar 2,160, hvaraf 515 med broms. Af dessa
senare hafva 26 blifvit omändrade till ångfinkor, hvarför antalet
bromsvagnar för närvarande utgör 489. Anskaffningskostnaden för vagnarna
litt. G 3 utgör i medeltal respektive 3,350 och 4,650 kr för vagnar utan och
med broms.

Tabellen å nästa sida angifver dimensionerna m. m. för de olika slagen
af vagnar litt. G. Vikten af de äldre vagnarna är icke den ursprungliga
utan något ökad på grund af förstärkning af underredet, gröfre axlar och
ljädrar in. m.

De ofvan beskrifna vagnarna litt. G hafva samtliga blifvit tillverkade
för statsbanornas räkning. Dessutom äga statens järnvägar en del sådana
vagnar, hvilka tillhört enskilda järnvägslinjer som öfvertagits af staten. År
1879 inköptes Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg, och därvid medföljde 10
täckta vagnar, hvilka betecknades med litt. G 2. Vid öfvertagandet af
västkustbanorna år 1896 erhöllo statsbanorna 202 vagnar litt. G af olika typer,
hvilka inrangerats under litt. Gi, G2 och G4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/3/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free