Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. BÄRFJÄDRAR.
Bärfjädrarna till vagnarna hafva alltifrån järnvägens första tillkomst varit
bladfjädrar af stål. Tid efter annan då vagnarnas tyngd eller bärighet
eller båda delarna ökats, hafva fjädrarna gjorts starkare. För
godsvagns-fjädrarna har denna ökning af styrkan hufvudsakligast skett genom att öka
bladens antal. För personvagnsfjädrarna hafva utom större fordringar å
styrka äfven tillkommit ökade anspråk å mjukhet, hvadan Qäderns längd
måst ökas samtidigt med att bladens antal tillväxt.
De första personvagnsfjädrarna voro 4-bladiga, men antalet blad ökades
redan i slutet af 1850-talet till sex. De 6-bladiga fjädrarna voro i rakt
tillstånd 1,400 mm långa samt utförda af engelskt stål 90 mm bredt och
13 mm tjockt. Som ett mått på fjädrarnas mjukhet må nämnas, att
fjädrin-gen pr ton å de 6-bladiga fjädrarna var 40 mm. Efter denna modell
tillverkades alla personvagnsfjädrar intill år 1872, då de 9-bladiga fjädrarna
infördes. Dessa fjädrar äro 1,830 mm långa och i öfrigt af samma
Qäder-stål som de 6-bladiga. Fjädringen pr ton är c:a 60 mm och sålunda äro
dessa fjädrar 50 % mjukare än de 6-bladiga. År 1878 tillkom en ännu
längre och gröfre personvagnsfjäder nämligen den 10-bladiga.
Fjädrar af denna modell voro ursprungligen afsedda för personvagnarna
af Norrlandstypen men hafva sedermera användts till alla tvåaxliga
personvagnar intill år 1900. De äro utförda af fjäderstål af samma sektion som
de föregående. Längden af rak fjäder är 2,100 mm och fjädringen pr ton
c:a 80 mm, således dubbelt så stor som för de 6-bladiga.
Någon vidare förändring å de tvåaxliga vagnarnas fjädrar är ej att
anteckna förrän 1901, då de tvåaxliga länkaxel vagnarna infördes. På grund
af dessa vagnars stora tyngd gjordes fjädrarna 12-bladiga, ehuru de 10-bladiga
fjädrarnas längd och fjäderstålets diameter bibehöllos. Fjädringen pr ton
blef på grund häraf något mindre, c:a 60 mm. År 1903 ökades
bladtjockleken å dessa 12-bladiga fjädrar till 14 mm, hvarigenom fjädringen pr ton
ytterligare minskades till c:a 50 mm.
I afseende på fjädrarna till boggierna hafva desamma undergått en del
förändringar, beroende dels på fjädrarnas ursprungligen mindre lämpliga
konstruktion, dels därpå att boggins konstruktion förändrats. Boggifjädrarna
kunna uppdelas i tvenne grupper, dels sådana som öfverföra själfva vagnens
vikt å boggin, dels sådana som öfverföra vikten af vagnen och
boggiram-verket å lagerboxarna resp. axlarna.
Af fjädrar tillhörande den förstnämnda gruppen finnas tvenne slag,
ellip-tiska och linsformade. De elliptiska voro de först använda och tillverkades
i England af ShefTieldfirman Th. Turton & Son. Dessa fjädrar visade sig
emellertid för styfva, hvaije knippe fjädrade ej mer än 10 mm pr ton,
hvar-för denna modell redan efter första leveransen frångicks och linsfjädrar af
inhemsk tillverkning infördes. — Linsfjädrarna bestå af tvenne bladfjädrar,
som vända toppbladen emot hvarandra och hvilkas öron äro förenade
genom en bult vid hvarje ände, hvarigenom fjädrarna erhålla ytterkonturen
Statens järnvågar 1856—1906. III. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
