Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1902 gjordes försök att elda med torf, blandad i ungefar lika
viktproportion dels med engelska stenkol, dels med briketter, tillverkade af svenska
kol. Resultatet af dessa försök var, hvad ångbildningen beträffar,
tillfredsställande. Eldningen sköttes af en man, och dennes arbete var, när verkligt
god torf erhölls, endast obetydligt större än vid eldning med den vanliga
blandningen af engelska och svenska kol. Detta gäller dock endast för
mindre godstågslokomotiv af Kd-typen. För större godstågslokomotiv samt
för hastigt gående lokomotiv blir arbetet för eldaren vid eldning med
blandning af torf och engelska kol så ansträngande, att biträde icke kan
undvaras. De förändringar, som för torfeldningen visade sig nödvändiga å äldre
lokomotiv, voro oväsentliga och hade nästan uteslutande till ändamål att
bereda ökadt utrymme för bränslet å tendern och att underlätta
bränsletillförseln från tendern till eldstaden. Dessa förändringar voro icke af den
beskaffenhet, att de gjorde lokomotiven mindre användbara för
stenkols-eldning. Gnistkastningen visade sig större än vid eldning med stenkol, och
den har sedermera befunnits vara så pass betydande, att torfeldning icke
kunnat äga rum å en del banlinjer under vissa tider af våren och
sommaren.
De kostnadsberäkningar som gjordes vid försöken ådagalade, att
kostnaden för eldning med torf, såväl enbart som i blandning med annat
bränsle, är ungefar densamma som för eldning med engelska stenkol, om man
utgår från ett pris pr ton af kronor 9: 50 för torfven och 16 kronor för
engelska kol och ej fäster afseende vid transportkostnaden för vare sig torf
eller kol eller vid det ökade arbetet med torfvens ifyllande i korgar och
inlastning på lokomotivens tendrar.
Sedan försökseldningarna med torf sålunda gifvit ett gynnsammare
resultat än man förmodat, böljade regelbunden eldning med detta bränsle den 9
december 1902 på 4 ordinarie godståg å linjen Malmö—Alfvesta. För att
komma ifrån olägenheten med två eldare bestämdes därvid, att torfven
skulle blandas med ungefar lika viktmängd engelska stenkol, och detta
sätt för torfeldning har sedermera alltjämt bibehållits. Under loppet af år
1903 infördes torf såsom hjälpbränsle å ytterligare en del tåg å linjerna
Malmö—NäsSjö—Falköping—Göteborg. I september sistnämnda år
infordrades anbud å successiv leverans af torf under ungefar ett år, och sådan
upphandling har ägt rum äfven de följande åren. Förbrukningen af
torf och de priser, som i medeltal betalats för densamma, utgjorde under
åren 1903—1905:
År 1903...................... 5,545 ton å 9: 54 kr pr ton,
» 1904 ..................... 7,311 » * 9: 72 » » * ,
» 1905...................... 7,345 » » 9: 67 > » > .
Det visade sig emellertid ganska snart under den mera regelbundna
torfeldningen, att största svårigheten vid användning af torf såsom
lokomotiv-bränsle ligger däri, att dess vattenhalt är synnerligen varierande och i
allmänhet hög. Med anledning däraf har järnvägsstyrelsen sökt ordna
upphandling och leverans på ett sätt, som erbjuder så säker garanti som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
