- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 3. Transportmateriel och verkstäder /
340

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väsentligen underlättade, men vårt insulära läge försvårade ånnu
förbindelserna med utlandet. Nyare tiders uppfinningar erbjöde likväl ett medel
att öfvervinna denna svårighet genom ångfärjorna. Genom sådana gående
dels mellan Jutland och Fyen dels mellan Fyen och Själland hade danska
öarna kommit i spårförbindelse med kontinenten, och det återstode endast
att bringa till stånd en sådan förbindelse öfver Öresund, antingen från
Hälsingborg till Hälsingör eller från Malmö till Köpenhamn, för att bereda
oss samma förmån.

Icke blott för persontrafiken och transporter af järnvägsmateriel, som
numera inom vårt land tillverkades jämväl för export till utlandet och i afseende
å hvilka fördelarna af en dylik förbindelse vore allra mest i ögonen fallande,
utan äfven för transporten af alla varor, exempelvis maskiner, järn- och
trävaror, spannmål, kreatur m. m., skulle förbindelsen vara betydelsefull och
underlätta konkurrensen med utlandet, ett underlättande som i denna tid af
rastlös täflan vore af icke ringa vikt. Det vore nämligen uppenbart, att
lastningen från järnväg till fartyg samt ur detta på land och i magasin,
hvarifrån varorna måste åter utföras och åter ställas på järnväg, väsentligen
fördyrade och försvårade frakten, emot då denna kunde ske å ångfärja — för
att icke tala om den tid af året, då isen stängde all kommunikation.
Industrien eller rättare alla näringar i ett litet land hade så stora svårigheter
att bekämpa i täflan med de större nationerna, att intet som därpå kunde
öfva inflytande finge förbises.

Danmark hade, slutar motionären, icke heller underlåtit att
uppmärksamma de fördelar, som bereddes detsamma genom en lättare förbindelse
med kontinenten. Men i samma mån som denna underlättades,
försvårades för oss möjligheten af täflan.

Anspråken på kommunikationer växte ständigt, och ett land, som icke
stode i direkt förbindelse med den öfriga världen, skulle snart anses
iso-leradt.

Riksdagen fann motionärens förslag väl förtjänt af att tagas i allvarligt
öfvervägande. Själfva tanken att medels ångfärja förena järnvägar på ömse
sidor om ett vattendrag och därigenom åstadkomma en sammanhängande
förbindelse i stället för flera särskilda, med omlastningar och trafiken
betungande kostnader förenade kommunikationsförbindelser vore i
Danmark allaredan lyckligt förverkligad. Efter åstadkommande af ångfäija
mellan Sverige och Danmark skulle således direkt godsförsändelse utan
omlastning mellan Sverige, Danmark och Tyskland samt angränsande
länder möjliggöras, uppenbarligen till den största fördel vid utförsel af t. ex.
boskap, mejeriprodukter och andra landtmannavaror, skogsprodukter,
tändstickor, järn m. m. Denna kommunikationsled skulle vinna en ytterligare
utveckling och betydelse, sedan den beslutade kombinerade järnvägs- och
ångbåtsförbindelsen mellan Köpenhamn och Berlin med ångfärja mellan
Gjedser och Warnemünde blifvit fullbordad.

De närmast ångfärjeförbindelsen liggande landsdelarna å ömse sidor om
densamma hade naturligtvis lättare att befordra sina varor till kusten och
sjöledes vidare, men för handelsförbindelserna och omsättningen mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/3/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free