Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden, smedjan, kopparslagareverkstaden och gjuteriet, eller såsom vanliga
takfönster nämligen i lokomotivverkstaden.
Belysningen var förr anordnad uteslutande för gas, men numera
användes hufvudsakligen elektrisk belysning. Så t. ex. upplyses
lokomotivverkstaden af 7, maskinverkstaden af 4, plåtslagareverkstaden af 2,
vagnverkstaden af 4, snickareverkstaden af 1 och boggivagnsverkstaden af 3
båglampor. Dessutom finnas glödlampor i alla kontorslokalerna,
verkmästare-och förrådskontoren samt på läktaren i vagnverkstaden och i
tapetserare-verkstaden. 1 målareskjulet användes uteslutande elektrisk belysning i form
af 2 båglampor förutom en del glödlampor.
Verkstäderna uppvärmas hufvudsakligen genom ånga med undantag af
vagnverkstaden och målareverkstäderna, som uppvärmas med kaminer. 1
lokomotivverkstaden utgöras värmeelementen af spiralformade gjutjärnsrör,
som äro placerade kring de pelare, hvilka uppbära takstolarna, under det att
maskinverkstaden och förrådet värmas medels horisontala raka rör, hvilka
i den förra utgöras af släta 100 mms rör och i det senare af kamflänsrör
nedhängande från taket till en höjd öfver golfvet af 2 å 3 meter. I
plåtslagareverkstaden är värmeledningen nedlagd i grafvar i golfvet, men i de
öfriga verkstäderna, alltså snickare-, boggivagns- och tapetserareverkstäderna
samt läktaren i vagnverkstaden, äro värmeelementen placerade på lämpliga
ställen å golfvet.
Verkstadens drifkraft alstrades före år 1866 af en lokomobil, men nämnda
år uppbyggdes det nuvarande pannhuset, i hvilket insattes en 35 hkrs
ångmaskin, som dref maskinverkstaden, snickareverkstaden samt medels
linledning lokomotivlyftkranen. Den gamla smedjan i nuvarande
förrådsbyggnaden hade egen lokomobil, hvilken dref ånghammare och fläkt samt
vagnverkstadens maskiner, men när smedjan år 1884 flyttades till sin
nuvarande plats, fick ångmaskinen i pannhuset äfven öfvertaga
lokomobi-lens tjänst. Som antalet arbetsmaskiner efter hand ökades och ångmaskinen
var gammal och otidsenlig, utbyttes den år 1892 mot en Bolinders
kondenserande kompoundångmaskin om 60 eff. hkr, och denna fick äfven på
sin lott att draga den år 1888 insatta dynamomaskinen, som skulle lämna
ström till belysning och till några mindre, elektriska borrmaskiner. År 1895
insattes ännu en generator något större än den förra, hvarigenom
tillräcklig ström kunde erhållas såväl för drifvande af golftraversen i
lokomotivverkstaden som till den stigande användningen af elektriska borrmaskiner
samt till belysningen. Den år 1888 anskaffade generatorn gifver vid 1,420
hvarf och 115 volts spänning en strömstyrka af 75 amp., under det att den
senare dynamomaskinen vid 950 hvarf och 115 volt lämnar 200 amp. Båda
äro af den s. k. Manchestertypen och tillverkade af E. Andrén i Göteborg.
Anskaffningskostnaden för den förra uppgick till 1,000 kr och för den senare
till 1,700 kr. Arbetsmaskinerna i vagnafdelningen drefvos af en lokomobil,
hvilken år 1904 försågs med en större panna, en gammal lokomotivpanna,
ofvanför hvilken på ett särskildt stativ ångmaskinen placerades. Å den
elektriska ljusledningen finnas på flera ställen kontakter, från hvilka ström
till transportabla elektriska borrmaskiner kan uttagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
