Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nfsedd till lyftning af axlar och hjul. När den nya lokomotivverkstaden
tillkom, byggdes en 15 tons kran med travers för denna verkstad.
Manövreringen af dessa senare kranar sker för den mindre från golfvet
genom kättinghjul och för den stora från kranbryggan med vefvar i likhet
med den i gamla lokomotivverkstaden. För den år 1899 ombyggda
plåt-slagareverkstaden inköptes från Nya aktiebolaget Atlas i Stockholm tvenne
löpkranar å 15 ton, och på samma löpbord äro uppsatta tvenne kranspel
från Malkus Holmqvist i Halmstad på 6 ton hvardera. De äro afsedda
dels att gifva högre »lyft* vid urtagning af ångfinkpannor från finkorna och
dels att vrida lokomotivpannorna rundt under arbetet. Dessutom finnas på
samma löpbanor som 15-tonskranarna tvenne 6-tonskranar från Nydqvist
& Holm. Alla dessa kranar kunna helt och hållet skötas från golfvet genom
kättingar och kättingbjul.
För förflyttning af lokomotiv och vagnar finnas 5 större och mindre
skjutbord eller golftraverser samtliga för handkraft, nämligen ett för
lokomotiv i lokomotivverkstaden, ett för vagnar i vagnverkstaden samt tre å
vagngården, tillverkade vid verkstaden med undantag af ett vagnskjutbord, som
inköpts år 1903 från Rössels mek. verkstad i Arlöf. Af dessa hafva de två
inuti verkstäderna befintliga sina löpspår nedsänkta, så att skenorna komma
i plan med verkstadens spåmät.
År 1900 anlades för en kostnad af 14,600 kr en viadukt öfver spåren
framför verkstäderna, så att arbetarna kunna komma från och till arbetet
obehindrade af trafiken å bangården.
Arbetsstyrkan utgjorde år 1906 592 man.
Liksom I och II distrikten har III distriktet vid sina större
lokomotivstationer Hälsingborg, Elmhult, Nässjö och Linköping mindre
verkstads-anordningar för utförande af sådana reparationer och revisioner, som
ifråga-komma utan att lokomotiven tagas från linjetjänsten.
FJÄRDE DISTRIKTET.
När bandelen Torpshammar—Bräcke af den nuvarande tvärbanan
Sundsvall—Storlien den 1 oktober 1878 öppnades för trafik, var den utan
anknytning med det öfriga statsbanenätet, hvars nordligaste punkt icke hunnit
längre än till Bollnäs. Den rullande materiel, som var afsedd att ombesörja
trafiken på nämnda bandel, måste föras sjöledes från Stockholm och Gäfle
till Sundsvall och därifrån på den då smalspåriga enskilda järnvägen till
Torpshammar för att där sammansättas. Detta arbete kunde påböijas forst
några dagar före bandelens öppnande och måste ske ute på bangården
under bar himmel samt drog ut till sent på hösten under vanskliga
omständigheter, då något öfvadt manskap härför icke medförts söderifrån, utan
hopsamlades arbetare bland ortens befolkning, därvid då företrädesvis anställdes
smeder och handtlangare från Torpshammars bruk.
Stora svårigheter uppstodo då materielen började kräfva underhåll, ty
i afvaktan på tvärbanans fardigblifvande, som var beräknadt äga rum 1882,
hade man i Torpshammar endast ordnat sig provisoriskt. Denna plats hade
Statens järnvågar 1856—1906. III. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
