Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskin arbetar fortfarande fullt tillfredsställande men lämpar sig
naturligen ej för snabbsvarfning. 1 Göteborgs verkstad finnes en syskonmaskin,
som daterar sig från år
1856 och fortfarande
är i bruk.
De första
hjälpmedel som stodo till buds
för lyftning af
lokomotiv och vagnar
utgjordes uteslutande af
domkrafter. Denna
lyftmetod, som för
öf-rigt ännu användes i
vagnverkstäderna och
vid tillfälliga
lokomo-tivreparationer utom
verkstäderna, består i
att domkraften
placeras under ena
änden af lokomotivet
eller vagnen, som sedan
kan lyftas så högt som domkraften del medgifver, hvarefter man »pallar
under», borttager domkraften samt placerar denna i nedskrufvadt tillstånd
på ett underlag af plank eller träkubb,
hvarefter ett nytt lyft kan utföras,
och på detta sätt får man fortfara,
tills man nått önskad lyfthöjd. Det
är gifvet, att ju större lyfthöjden
är desto obekvämare är äfven denna
metod, och man fann också snart,
att det, särskildt i fråga om
lokomotiven, var nödvändigt att tillgripa
andra medel. Hvad däremot
beträffar vagnarna, som äro jämförelsevis
lätta och som aldrig behöfva lyftas så
högt för hjulens borttagande,
bibehål-les den gamla metoden. De i
järn-vägsverkstäderna använda
domkrafterna äro hufvudsakligen af tvenne
system, nämligen skruf- och
hydrauliska domkrafter, och de
vanligast förekommande typerna återgifvas
432. Bockkran. * ^8* 431. Den mellersta domkraften
i nedre raden är en så kallad
vagnsdomkraft, det vill säga’ en sådan som användes i vagnverkstäderna,
under det att de öfriga äro lokomotivdomkrafter.
431. Domkrafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
