- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 3. Transportmateriel och verkstäder /
494

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3. ARBETSMETODER, ARBETSLEDNING M. M.

De arbeten, som skulle utföras vid verkstäderna, afsågo såsom nämndt
till en böijan hufvudsakligen underhåll af materielen, men snart yppade sig
behof af yrkeskunnig hjälp äfven för andra ändamål, såsom för
vattenstationernas maskinerier, för vagn- och andra vågar, för lokomotiv- och
vagn-vändskifvor, spårväxlar, korsningar m. m., och den omfattande
järnvägsdriften tillförde slutligen verkstäderna en mängd olikartade
reparationsföre-mål, såsom vagnpresenningar, lyktor och lampor, kaminer och spisar,
brandredskap m. m. ej blott för tågtjänsten utan jämväl för banbevakningen och
stationstjänsten.

Ehuru verkstädernas hufvudsyfte alltså är att underhålla de för
järnvägsdriften erforderliga tekniska hjälpmedlen, har det med de resurser, som stå
dem till buds, visat sig ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt, att åtskilliga
för järnvägsdriften erforderliga föremål äfven nytillverkas, då tillfälle därtill
gifves. Sådana föremål utgöras hufvudsakligen af reservdelar till lokomotiv
och vagnar, ångpannor för lokomotiv, ångfinkor och vattenstationer,
vattencisterner för de sistnämnda, spårväxlar och spårväxelkorsningar, allt
behöf-ligt metallgjutgods, delvis järngjutgods (från gjuteriet i Boden), specialvagnar
och skjutbord för verkstädernas behof, samtliga erforderliga vagn- och
platt-formspresenningar, allt bleckslagerigods, såsom lyktor, lampor af alla slag,
smöijkannor, bleckburkar, vattenhinkar, kokshinkar m. m.

Af det anförda framgår, huru omfattande verkstadsdriften för närvarande
är och hvilken mångfald yrken densamma inbegriper. Närmare angifvet
sysselsätter den följande grupper af arbetare: filare och
lokomotivupp-sättare jämte handtlangare, filare och vagnuppsättare jämte handtlangare,
maskinarbetare såsom svarfvare, hyflare, borrare, fräsare m. fl., smeder jämte
handtlangare, plåtslagare jämte handtlangare, kopparslagare, järn- och
metall-gjutare, snickare och timmermän, bleckslagare, segelsömmare, målare,
glasmästare, tapetserare och sadelmakare, maskinister och eldare samt tvätterskor.

Den industriverksamhet som statsbanorna bedrifva måste gifvetvis
ordnas så, att kapitalafkastningen blir tillfredsställande, och då verkstadsdriften
utgör en så högst väsentlig faktor i denna industri, följer häraf med
nödvändighet att densamma måste ordnas på det mest rationella sätt.

Under beskrifningen af verkstäderna och arbetsmaskinerna har redan
framhållits, hurusom man sökt nå detta mål dels genom centralisering af
de större och viktigare reparationsarbetena, dels genom anskaffning af
moderna snabbarbetande arbetsmaskiner. Emellertid användas inom
verkstäderna andra medel till höjande af produktionsförmågan hos arbetarna.

Då järnvägsverkstäderna ännu voro outvecklade måste en filare vara
utbildad icke blott i sitt fack, utan han skulle kunna åtaga sig snart sagdt
hvilket arbete som helst, såsom borrning, hyfling, insättning af tuber och
stagbultar etc., och för öfrigt vara kompetent att reparera alla på
inkommande lokomotiv befintliga fel. Smeder och delvis äfven svarfvare voro de
enda specialarbetarna på denna tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/3/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free