Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manna hopen, som Newton öfver Hottentotten och
Leibnitz öfver Grönländaren. Huru högt torde de
icke hafva kunnat lyfta sig öfver det sinnliga?
Huru långt torde de icke hafva kunnat tänka sig
fram i möjligheter och i gissningar om ett annat
lif på andra sidan om grafven; och hvem vet, huru
vidt och bredt omkring sig de torde hafva kunnat
utsprida dessa gissningar? På detta sätt har jag
ofta föreställt mig upprinnelsen till denna så
allmänt antagna tanke, och då har jag icke ansett
den för annat, än hvad den var: en tanke af ett
klokt hufvud, en fantasi hos en eldig hjerna; men
derigenom har jag ej kunnat ledas till någon
grundlig öfvertygelse. En enskild mans tanke, om den
ock antoges af hela verlden, kunde dock icke blifva
sanning, endast på den grund att den var allmän,
likaså litet som sanning kan blifva lögn derföre
att den hafver så få anhängare. Det är likväl
sannt, min vän, och jag vill rent ut tillstå det, att
jag icke heller alltid har varit lika tillfredsställd
vid denna föreställning om upprinnelsen till
tanken om själens odödlighet. Det har alltid
förekommit mig såsom jag skulle hafva erfarenheten emot
mig. Då jag läser hvad de gamle tänkarne bland
greker och romare skrifvit, deras undersökningar
öfver själens odödlighet och ett tillkommande lif,
så finner jag likaså ofta, att de hafva resonnerat
sig från som till begreppet om själens odödlighet;
ju mera de hafva filosoferat öfver detta vigtiga
ämne, desto villrådigare hafva de blifvit, och en
stor del af dem hafva vid sina förnuftsslut gått så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
