Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledsna, om jag än vidare besvärar dig med en eller
två frågor, hvilka väl icke äro af så mycken vigt
som de förra, men dock ej så alldeles obetydliga
för mig. Det är vanligt med menniskan, att ju
mer hon begynner spekulera, desto oroligare blir
hon. När filosofen länge har sysselsatt sig med
djupsinniga tankar^ så har han ändå ofta ej
hunnit vidare, än den som aldrig tänker; och slutligen
efter en lång mödosam omväg, genom grubblerier
och förnuftsslut kommer han att stanna der
bonden och allmänna hopen står, och lycklig är han,
om han hinner dit; då först finner han sinneslugn.
Så har det ock gått mig i afseende på den förra
frågan, som jag framställde, likaså torde det äfven
hända mig, i afseende på den jag nu ärnar göra.
Den allraenfaldigaste tror, utan att han först
behöfver plåga sig med hvarjehanda tvifvelsmål och
mödosamma undersökningar, hvad du nu genom
vidlyftiga förnuftsslut nödgats öfvertyga mig om,
han tror, säger jag, att själen straxt vid kroppens
död går öfver till ett fullkomligare och lycksaligas
lif; aldrig oroas han af fruktan för själasömn; han
kan icke göra sig någon föreställning derom, ja,
sjelfva namnet (själasömn) är honom obekant, och
denna okunnigheten är en lycka för honom. Af
lika sådan beskaffenhet är äfven närvarande
tvifvelsmål, som jag vill underkasta ditt yttrande. Den
enfaldige tviflar icke ett ögonblick på att han ju
tager med sig in i ett annat lif medvetandet om
sitt förra lif, om sina begångna gerningar, om sina
efterlemnade vänner, och att han får råka de vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
