Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner, som före honom äro ingångne i evigheten.
Denna tanke kan väl synas något oroande, men den
innehåller ock mycket som är tröstefullt. Den
enfaldige håller sig vid det tröstefulla och vänder bort
sina tankar ifrån det oroande. Jag kan icke
heller neka dertill, min vän, att jag väl har gjort
något i detta lifvet, som jag ej önskade att erinra
mig i det tillkommande; jag har ock gjort något i
det närvarande lifvet, som jag icke gerna ville
glömma i det förestående; men jag kan derjemte
inse, att jag antingen skall erinra mig bägge
delarne, eller ock glömma både det ena och det
andra. Antingen måste jag taga medvetandet om
hela mitt förbigångna tillstånd med mig in i
evigheten, eller ock skall hela det närvarande
uppträdet alldeles försvinna för mig, så snart det
tillkommande begynner. Somlige antaga den förre
och somlige den senare meningen. Så länge jag
icke tänkte mera än den allmänna hopen, så
tviflade jag ej ett ögonblick, att min själ tog med sig
hågkomsten om sitt förra tillstånd in i det
tillkommande; men nu då jag börjat att grubbla öfver
mitt tillkommande lif, begynna tvifvelsmål
framställa sig. Det, som jag tillförene ansåg för så
afgjordt, så visst, förefaller mig nu ovisst, och denna
ovisshet oroar mig. Många saker i vårt
närvarande lif förekomma mig så obetydliga, att det
knappt skulle löna mödan att påminna sig dem,
och många äro af den beskaffenhet, att det vore en
lycka att kunna glömma dem. Fordom trodde jag
det vara nödvändigt, att själen måste taga minnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
