Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verlemnar dem till deras eget öde och till
Skaparens barmhertighet. Är frälsning någonsin möjlig,
då är jag öfvertygad att de en gång blifva frälste;
ty den högsta godheten, som framkallade alla sina
kreatur till lycksalighet, kan icke vilja någons
lycksalighet, så framt det efter deras natur är möjligt
att de kunna höjas till fullkomlighet och genom
fullkomlighet till lycksalighet. Och om detta
stigande till förädling vore möjligt, hvilket jag ej vet,
och hvilket du sjelf tillstår att man ej med visshet
kan veta, så vore det dock ursinnigt, om jag i detta
ovissa hopp skulle lemna mina lustar och mina
laster fria tyglar. Hvem vet, om icke årtusenden
torde gå förbi, innan denna rening kan fulländas,
innan denna förädling kan taga sin början, innan
dessa onda följder af mina onda gerningar kunna
undanrödjas, innan detta förebrående minne af mina
förra utsväfningar kan utplånas ur min själ och
min lycksalighet begynnas; det vore således högsta
grad af ursinnighet, om jag ville betala detta korta
lifvets kittlande lustar och deras mättande med
flere årtusendens olycksalighet. Nej, min vän! Pet
vore största oförnuft; annat kan ingen tänka, som
icke har alldeles afsagt sig all kärlek till sig sjelf,
Jag skall sorgfälligt taga mig till vara för sådana
utsväfningar, hvaraf minnet kunde förstöra min själs
tillkommande lugn, jag skall använda all flit att
så arbeta och kämpa med mig sjelf, att de begär,
som hafva sitt ursprung i min sinnliga kropp, ej
måtte få rotfasta sig i själen och med själen gå
öfver in i evigheten; med lugn och frimodighet kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
