Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med den och trycker den stundom till döds under sin
omåttliga kärlek. Skjälen och valrossen, eljest så stilla
och fredliga djur, försvara hjeltemodigt deras kamrater
och isynnerhet de svagare ungarne. Med mycken
ursinnighet störta valrossarne sig emot menniskorna, att
hämnas orättvisan, som blifvit begången emot deras
familj; de hålla med sina tänder öfver vattnet det
sårade djuret, hvars krafter börja att sjunka, samt söka
att föra det i säkerhet. Några kasta sig på
harpunlinan, för akt lösrycka den, andra söka att med sina
tänder rycka harpunen ur kroppen på deras sårade
kamrat. Menniskans ingrepp i dessa djurs fredliga
lefnadssätt har då hastigt väckt sinnesrörelser och
passioner, som redan uppenbara ett mycket utveckladt
själslif.
Ett ganska rörande drag är den äktenskapliga
kärleken och vänskapen, som de flesta foglar bevara
under hela deras lefnad; ja sättet huru honan väljer
sin hane och hanen sin hona, samt formligen friar till
dem, visar oss en icke ringa grad af frihet i djurets
själslif. Hundar sluta icke allenast vänskap med
andra hundar, utan äfven med kattor, tillika med hvilka
de blifvit uppfödda och som de försvara emot andra
hundars anfall, hvaremot de häftigt förfölja främmande
kattor. Också äro de mycket tillgifna hästar. I
mitt grannskap förskaffade man sig en hundvalp, hvilken,
så snart han blef fullväxt, beständigt åtföljde kusken
med hans båda bruna vagnshästar. Kusken hade
visserligen uppfödt hunden och tagit den i sitt beskydd,
men endast förmått tillvinna sig till hälften djurets
lydnad och tillgifvenhet. Då nu en ibland
vagnshästarne sjuknade och måste dödas, köptes ett nytt
par hästar, och det gamla bruna stoet med sin fölunge
bestämdes till verkhäst. Det öfvergick i en annan
drängs händer, och — hunden medföljde frivilligt. Det
visade sig, att han hade slutit en hjertlig vänskap med
hästen, och han åtföljde den troget på alla dess vägar.
Med ett annat par hästar, som ofta farer förbi mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
