Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett enda, hvilket de likväl också öfvergaf, under det
att de började att bygga ett nytt bo öfver det andra.
Då man märkte detta, borttogs den ännu ovingade och
öfvergifna fogeln, hvilken nästan var död och lades
invecklad i flanell nära elden. Värmen gjorde honom
godt och han hemtade småningom krafter, samt
uppföddes ur handen. Under en sådan behandling helt
och hållet skild från de gamla kanariefoglarne, blef
han endast förtrolig med dem, som gåfvo honom födan,
och således hade också de första sångtonerna, som han
lät höra, en helt annan karakter, än den vanliga.
Hans egarinna, som beständigt pratade med honom,
blef, då fogeln var ungefärligen tre månader gammal,
icke litet förvånad, då hon från fogeln hörde sina
vanliga tilltal, t. ex. kissie! kissie! Detta fortgick på lika
sätt, och tid efter annan upprepade fogeln äfven andra
ord samt fortsatte ofta hela timmar sina talöfningar.
Med klar röst och så tydligt, som en menniskotunga
hade talat, lät han höra ord, såsom: dear sweet Titehie![1]
kiss Mimie! kiss me then, dear Mimie! sweet pretty
little Titehie! o. s. v. Fogelns vanliga sångtoner
påminte om näktergalens, här och der blandade med en
hundpipa, som begagnades i huset. Han hvisslade
ganska tydligt de första takterna af Engelska
folksången: God save the queen. Ännu längre gick likväl
kanariefogeln i Paris, hvilken kunde eftersäga hela
Fader vår.
Liksom åtskilliga högt begåfvade sångare finnas
bland foglarne, så finnas äfven ibland dem vissa högt
begåfvade talare, och om äfven nämnda konststycken
icke äro något annat, än »konststycken», som mindre
bevisa för djurets förstånd, än för dess minne,
efterhärmningsförmåga och för böjligheten i dess
ljudorganer; så vittna de likväl lika mycket om den djuriska
själens emottaglighet och bildningsförmåga under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
