Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1780 höll en förnäm och rik Hindu i staden Nadiya
en bröllopsfest åt två apor med alla hos Hinduerna
vanliga ceremonier. I högtidsprocessionen såg man
elefanter, kameler och hästar; de rikt prydda
palankinerna voro åtföljda af oräkneliga lampor och facklor.
På en ibland palankinerna var aphanen fästad; han
hade krona på hufvudet, och två Hinduer stodo vid
hans sida, hvilka fläktade luft till honom med
påfogelssolfjädrar. Sångare, dansare och danserskor följde,
samt läto honom äfven den följande dagen se deras
konster. I apbrudgumens hus fortforo högtidligheterna
tolf dagar, hvarefter den egentliga vigselceremonien
skedde under ledning af lärde Braminer och hvarunder
bönformlerna voro tagna ur de heliga lagböckerna.
Från denna tid kallas Nadiya apornas stad och dessa
djur åtnjuta derstädes större friheter än menniskorna.
Staden Dhuboy hade, då den år 1780 eröfrades af
general Goddard, 40,000 invånare och lika så många
apor, hvilka uppehöllo sig på husens tak. En engelsk
officer skjöt en aphona och tog henne i sitt tält, som
han uppslagit under ett Indiskt fikonträd. Men knapt
hade han inkommit i tältet, så såg han det omringadt
af ungefärligen fyratio apor, hvilka upphäfde ett
jemmerligt tjutande. Han utgick med sin bössa och, att
förskräcka djuren, ställde han sig så, som han ville
skjuta på ett. Truppen drog sig tillbaka; men
anföraren, en stor och stark apa, qvarblef och ville icke
gå från stället. Nu märkte officern att frågan var om
den döda apan, samt framtog denna, som ömt togs på
armarne af apanföraren och bortbars under klagoljud.
Snart derefter infunno sig ortens braminer hos engelske
residenten med anhållan, att han måtte låta utgå en
befallning att ingen apa skulle dödas. Till denna
anhållan samtyckte man; men residenten måste tåla, att
de nyfikna aporna besökte honom i hans arbetsrum
och roade sig med att kasta småsten på honom.
Hinduerna säga att den, som skjuter en apa, dör
snart derefter, och åberopa sig på den omständigheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
