Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min Fröken och din Baron hafwa ett godt öga til
hwar annan, det west du wäl?
Peter.
Wist måste jag weta det, ty först gör min Baron
ingen ting, som han icke frågar mej til råds om,
fast han ändå altid gör efter sin wilja, och sen har
jag mången natt fått gå til klockan 12, och passa efter
bref under Frökens fönster, fast än det warit wäder,
at en åkare - märr kunnat frysa ihjäl.
Greta.
Men jag undrar, hwad de ha så mycket at skrif-
wa, när de så ofta talas wid.
Peter.
Det är nästan ett och det samma i alla brefwen,
fast inte med samma ord, och går derpå ut, huru hon
är den endaste, som rört hans hjerta; huru hans lif
och död står i hennes händer; huru hon med ett ord
kan göra honom den lyckligaste, eller olyckligaste i
werlden; huru han utan henne aldrig kan lefwa; hu-
ru han är hennes fånge, och önskar at aldrig bli det-
ta fängelset qwitt; och mer sådant, som aldrig går
hälften så mycket af hjertat, som när jag handskas med dej.
Tar henne i famn.
Greta.
Tyst, och war stilla. Förer honom ifrån sig med smi-
lande ögon. Men, Peter, huru stå eljest Baronens saker?
Peter.
Det wore bättre’, du frågade, huru mina stå.
Greta.
Jag menar, om han har bra penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
