- Project Runeberg -  Sjelfkulturens Nödvändighet och Inflytande /
17

(1859) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjelfkulturens nödvändighet och inflytande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aldrig har det funnits en hjelte emot ledsnaden.” — En af
forntidens filosofer har sagt: ”Försötma hvilan med arbetet och
frestelsernas faror blifva dig främmande.”

Lättjan är första upphofvet till svagheter, fel, laster och
brott. Arbetsamheten är den källa, hvarifrån de menskliga
dygderna och den menskliga förädlingen utsprungit, och den grund,
hvaruppå vår andliga frihet hvilar, genom den harmoni, som deraf
uppstår i vårt själslif.

Om vi betrakta lifvet och naturen, så finna vi att hela
universum består af en oupphörlig, aldrig hvilande verksamhet.
Äfven hos menniskan, denna lilla verld för sig, återfinna vi
samma gudomliga lag och vi upptäcka lätt att Skaparen bestämt
henne för verk och handling.

Menniskans verksamhet kan vara både en högre (mensklig)
och en lägre (djurisk). Den högre, eller regelbundna, är en
själsförmögenheternas och sinnenas samverkan, och den
frambringar — arbetet. Den lägre, eller oregelbundna, är den som
uppstår af enskilta förmögenheter eller sinnen, så att de öfvergå
till passioner, och denne alstrar — laster och brott. Den
intresselösa trögheten, som uppstår då vi lemna själen i
overksamhet, bildar — lättjan och leder till andlig död. Denna
står i rak strid med de evigt verkande och lefvande elementerna
i hela naturen, och är ett lönmord på vårt andliga lif.

Det gifs således ett, hvarigenom menniskan med säkerhet
kommer till en fullkomlig öfverensstämmelse med sin egen natur
och den verld hon lefver uti, och detta enda är — arbetet.
Genom arbetet njuter hon af sitt menniskovärde och sin sedliga
frihet. Genom arbetet motverkar hon frestelserna och tyglar sina
begär. — Genom arbetet föres hon till förädling och närmare
den Gud, som lik en frikostig fader gifvit henne så många och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sjelfkult/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free