Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjelfkulturens nödvändighet och inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi frigöra det ifrån alla usla och lumpna begär. Tegnér säger
ganska riktigt med afseende på förståndsodlingen: ”Snillet trifs
icke i okunnighetens skräpkammare”.
I förståndets uppodling och själens bildning ligger allt
framåtskridandets häfstång; ty derigenom lärer hon sig betydelsen af
lifvet och förmår bedömma naturlagarna, hvarunder hon, så väl
som allt i skapelsen, lyder.
Granska vi alla länders brottmålshistorier, finna vi att
brottet och lasten uppträdt i de förfärligaste gestalter der
okunnigheten varit störst. Ju oupplystare menniskan är, ju närmare
står hon djuret till sitt själstillstånd och är följaktligen liksom
detta underkastad herraväldet af sina djuriska begär. Vi
behöfva blott påminna oss, huru mycket godt som blifvit
åstadkommet genom folkskolorna, för att inse upplysningens nytta
både moraliskt, religiöst och sedligt afseende.
Om menniskan under fortgående af sitt lif underhölle och
uppodlade de, om än aldrig så ringa, kunskaper hon i skolan
inhemtar, skulle hennes sedliga och moraliska frihet vara större
än hvad fallet nu är. Olyckan är att vi ringa eller litet egna
vår uppmärksamhet åt sjelfuppfostran och icke besinna att vi till
vår andliga tillvaro oupphörligt kunna gå framåt och att vi hela
lifvet igenom äro barn, som skola uppfostras, ehuru vi måste,
under större delen deraf, sjelfva gifva oss den.
Ett par exempel på denna sats torde här vara på sin plats.
En ung fransman, hvars fader blifvit dödad i en duell med
en engelsman, hade för hela Brittiska nationen fattat en
oöfvervinnelig ovilja, hvilket han sjelf gaf namn af nationalhat. Då
man berömde engelsmännen, utfor han i smädelser emot desamma,
och då kriget emellan Frankrike och England utbröt, tog han
krigstjenst för att, såsom han sade, ”segra öfver Frankrikes
naturliga fiender, eller stupa”. Han slogs som ett lejon, vann den
ena befordran efter den andra och steg i militärgraderna. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
