Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. I Moskwa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en befolkning af omkring 35 millioner människor, något
som t. o. m. »Mosko rskija Vjudomosti» medgifvit.
Regeringen hade nu anskaiTat 1,200,000 ton säd för 120 V-j million
rubel, att utdelas bland de nödlidande. Om man beräknar
12 pud säd för b varje ]>erson ])er år — och detta är icke för
högt tilltaget — kunde ofvannämda belopp räcka endast till
att föda 7 V* millioner af de 35 hungrande millionerna under
en tid af G månader. Ilela bristen i skörden beräknades till
175 millioner pud, eller hvad som fordrades till att föda 30
millioner människor. Altså lemnades 22 millioner till att svälta.
Men icke nog härmed. Oerhörda massor mjöl lemnades att
ruttna eller bortstjälas vid stationerna och i hamnarne vid
Svarta hafvet och Östersjön till följd af oordningar i
kommunikationsväsendet. I december låg i Wladikavkasus 212,500
pud säd under bar himmel. Till forslande af denna säd hade
fordrats omkring 60,000 hästar, men Vs af hästarne i dessa
trakter hade dött, hvadan en stor del af säden förstördes.
Innan bönderna, utom de enorma skatternas erläggande,
hade återbetalt de enorma summor, de erhållit eller skulle
erhålla af regeringen under hungersnöden, skulle de blifva bragta
i fullkomligt slafveri under kulackerna.
»Våra mushiker», sade han, »besitta en nästan
öfver-mänsklig förmåga att uthärda hunger och allehanda lidanden
och umbäranden, men denna förmåga har sina gränser. De
kunna icke vänjas vid att lefva af agnar och sand!»
På min fråga, om det ej fanns medel i landet till att
lindra nöden bland mushikerna, svarade han, att det fanns
både penningar och stora förråd säd, t. o. m. på sina ställen
inom sjelfva hungersnödsprovinserna, men de voro i händerna
på samvetslösa kulacker och köpmän, som endast ockrade på
de nödlidande.
Om myndigheterna, sade han, hade följt grefve Tolstoys
råd och tvingat innehafvarne af dessa sädesförråd att sälja
dem till gångbart pris, skulle nöden hafva, om ej helt och
hållet afhjelpts, så dock i betydlig mån minskats.
Hvad vidkomma kapitalisterna, så var det jämförelsevis
blott ett fåtal af dem som gaf något väsentligt till nödens
lindrande. Det fanns några aristokratiska familjer och andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
