Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hungersnödens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle komma att draga kortaste strået i denna ojemna kamp
mellan å ena sidan kapitalister, beväpnade med vår tids
finansapparater och ett absolut envälde lill bundsförvandt, och å andra
sidan en massa okunniga mushiker, hvilka sedan århundraden
tillbaka varit slafvar och endast voro vana vid att drifvas
och behandlas som kreatur.
Vi hafva redan sett, hurusom bönderna erhöllo
otillräcklig jord mot orimligt höga inlösningsbelopp. Låt oss nu se,
huru vid landets ekonomiska utveckling kapitalisterna förstått
att i samband med ämbetsmännen ytterligare utsuga bönderna.
De förbättrade kommunikationerna, isynnerhet järnvägarne,
samt bank och kreditväsendet, som under normala
förhållanden skulle hafva befordrat folkets välstånd, hafva i stället
användts som de kraftigaste medel till böndernas utarmande.
För 20 år sedan fanns i Ryssland endast l,ö92 kilometer
järnvägar; år 1883 uppgick deras sammanlagda längd i
Ryssland och Kaukasien (Finland och Polen ej inberäknade) till
21,60G kilometer. Af dessa tillhöra endast 1,188 kilometer
staten, men de allra flesta hafva byggts under regeringens
garanti och med dess subsidier.
Såväl vid byggandet af dessa banor som vid deras
underhåll har ett gränslöst röfverisystem tillämpats. Trots de i
Ryssland gynsamma terrängförhållandena och det billiga arbetet
voro byggnadskostnaderna alldeles orimligt höga. Under det att
byggnadskostnaderna t. ex. i Finland med dess svårare
terrängförhållanden och dyrare arbete uppgå i genomsnitt till 20,000
sifverrubel per verst, stiga de i Ryssland till GO a 100,000
o
rubel pr verst! Ar 1883 representerade 21,322 verst (=
kilometer) järnvägar ett utägg af 2,210,047,632 rubel, och deras
nettoinkomst uppgår endast till 3,18 % af det insatta kapitalet.
Oaktadt flera af dessa banor bära sig bra, hafva likväl
de bolag, som ega dem, genom mutor och andra manövrer
förskaffat sig ofantliga subsidier af staten. Regeringens
sammanlagda subsidier till enskilda järnvägar uppgingo år 188ä
till 781,888,800 rubel; för närvarande uppgå de till omkring
en milljard.
Dessa kolossala summor, af hvilka en mycket stor del
hamnat i enskilda kapitalisters fickor, hafva i sista hand ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
