Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hungersnödens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oblklkelig stränghet indrifva skatterna, och b vilka herrar ofta
husera som tyranner och röfvare bland folket.
för att åstadkomma medel till att betala skatterna,
räntorna å sina skulder samt underhålla sina familjer måste
bönderna arbeta borta mer än 7» af sin tid, hvadan de hafva
endast 7-i deraf öfrig till att sköta sin egen jord. Deras
af-löning är ytterst ringa och vanligtvis helt och hållet godtycklig.
De allra ilesta äro hänvisade till jordbruksarbete, emedan
fabriksrörelsen ligger nere. Fabriksarbetarne, uppgående in
allés till bortåt 800,000, hafva i allmänhet endast från 1 7-’
till 3 rubel i veckan med 12 à 16 timmars arbetsdag! En
mängd kvinnor och barn sysselsättas i fabrikerna med en
af-löning af 10—12 kopek pr dag; lärlingar få endast 5 kopek.
1 jembredd med det ekonomiska armodet står det andliga.
Myndigheterna hafva vinlagt sig om att hålla massorna i
andligt mörker och slafveri. Under det att-på det europeiska
Rysslands 82 millioner invånare tinnes 39,000 folkskolor med
2 millioner lärjungar — hvilkas undervisning är ingenting
annat än en dressyr i den ortodoxa kyrkans ceremonier och
tsardyrkan —, uppgår krogarnas antal till omkring 200,000
och skatten på spritdrycker till 475 millioner kronor.
Den ringa kvarlefva af sjelfständigbet, som bönderna
bibehållit under bykommunens eller mirens skydd har äfven till
det närmaste utplånats genom flera samverkande orsaker, till
hvilka jag framdeles skall återkomma. Här må endast
följande framställas rörande mir-inrättningens organisation.
I Ryssland hafva böndernas bostäder sedan århundraden
tillbaka icke varit spridda utan samlade i byar med en eller
flera gator. Denna gruppering har sin grund i de band, som
förena bönderna i miren eller obstchina. Miren är icke, såsom
man hittills i allmänhet trott, en specielt slavisk inrättning
utan motsvarar germanernas »mark» eller talhnend»,
anglo-saxernas »township», fransmännens »commune» o. s. v. och
närmar sig de former för jordbesittning, som äro rådande
bland mahomedanska turkar och tatarer samt mongoliske
buriatherdar och tungusstammar. Hufvuddragen i mirens
organisation äro följande:
All jord, som innehafves af byn, anses som mirens eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
