Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tankar af och om grefve Tolstoy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängd omvändelsehistorier, Ii vilka omtalas i de utländska
religiösa tidningar, som tillsändas honom, håller han likväl lore, att,
inväfdt som människolilVet för närvarande är i en väfnad af
sjelfviskhet och lögn, måste människan genomgå en kris, måste
0 bryta stafven öfver hela sin sjelfviska och falska tillvaro, blifva
en ny människa och börja ett nytt lif af sanning och kärlek, d. ä.
af sjelfuppoffring för andras väl.
Det är denna inre reform, detta sanningens och kärlekens
lif, som bildar kärnpunkten i Tolstoyismen. Detta förklarar
också, att han ej skattar de samhällsteorier och
reformsträf-vanden synnerligen högt, hvilka förbise denna kärnpunkt. På
o
tal om Bellamys »En Återblick» erinrade Tolstoy om
Kirke-gaards uttryck, att diktare äro lika nyttiga som skadliga:
nyttiga, i det de framställa det goda i en skön gestalt, skadliga,
emedan de aldrig säga, huru det sköna idealet skall ernås.
»Alla äro förtjusta öfver Bellamys arbete. Hvilken skön
samhällsbyggnad har han ej uppfört! Men säger jag till dessa
beundrare: Kom, låt oss taga de första stegen till att
förverkliga detta ideal i lifvet — då vända de mig ryggen!»
Grefven hyser mycket höga tankar om de religiösa
rörelserna i Ryssland, hvilka förmått att i intellektuelt och sedligt
afseende höja deras anhängare så mycket öfver den öfriga
massau, att man kunde tro, att de tillhörde ett annat folk.
Sanningssökande eller sekteriske bönder vända sig ofta
till Tolstoy för att erhålla råd och ledning eller för att vinna
honom för sin uppfattning, eller också blott för att omtala
sina erfarenheter för honom såsom för en vän. De skrifvelser,
hvilka han mottager från dessa bönder, som i de flesta fall i
långt framskriden ålder och under ytterst ogynsamma yttre
förhållanden på egen hand lärt sig läsa, förråda stundom
förvånande tankedjup och bibelkunskap.
Olika författare hafva talat om det inflytande, som den
beryktade bonden Sutajeff skulle hafva utöfvat på Tolstoys
uppfattning, men den senare har förklarat, att hans åsigter om
att »icke stå det onda emot» o. s. v. redan voro utbildade,
långt innan han lärde känna Sutajeff. Den märkliga likhet,
som förefinnes mellan Tolstoys läror och vissa ryska sekters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
