Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tankar af och om grefve Tolstoy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bondefilosofers uppfattningar, måste derför ha sin grund
i djupare liggande orsaker.
Att Tolstoys läror spridas äfven bland bönder och icke
blott bland den bildade klassen, lider intet tvifvel. Ilans
grundsats om att icke stå emot det onda har redan upptagits af
många sekter.
Enligt Tolstoys vitnesbörd är den ryske bonden mera
religiös och sysselsätter sig mycket mera med sedligt-sociala
frågor än bönderna i andra länder. Detta bekräftas af den
starka och växande sektrörelsen och de många försöken att i
lifvet förverkliga nya ideal, alt under risk af fångenskap och
förvisning.
För att belysa Tolstoys religiösa ståndpunkt återgifves
följande parabel, kallad »Kaféet i Surat», hvilken han en gång
framstälde och som sedan varit införd i » Vestnik Europi»:
I den indiska staden Surat var ett kafé, och resande och
främlingar kommo dit från alla håll, och der samlades
mycket folk.
En dag kom en lärd persisk teolog in. Han hade tillbragt
hela sitt lif med att studera gudomens väsende och hade både
läst och skrifvet många böcker öfver detta ämne. Han hade
tänkt, läst och skrifvit så mycket om Gud, att han förlorat
förmågan att tänka redigt och till den grad sammanrördc alt
möjligt i sitt hufvud, att han alldeles upphörde att tro på
en Gud.
När konungen af Persien fick höra härom, förviste han
honom från sitt rike.
Emedan han hela sitt lif grubblat öfver den första
orsaken, hade den olycklige teologen blifvit så bortkollrad, att han,
i stället för att begripa att han sjelf hade förlorat sitt förnuft,
började tänka, att det ej fanns något högre förnuft än hans
eget, som styrde verlden.
Denne teolog hade en slaf, en afrikan, som följde honom .
öfver alt. När teologen gick in på kaféet, stannade afrikanen
utanför dörren på gården och satte sig på en sten i solen;
der satt han nu och körde bort flugor. Och teologen sjelf
lade sig på en divan inne uti kaféet och bestälde en liten kopp
opium, som bars till honom. När han druckit ur hela koppen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
