Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. I de hungrande byarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter slutadt arbete för dagen leddes samtalet in på
greive-Tolstoys senaste åsigter rörande själens odödlighet, hvarom von
B. meddelade loljande: Utgående från Pascals tankar rörande
samma ämne liknade Tolstoy det tillkommande lifvet vid ett
uppvaknande ur en dröm. Redan här kan man i större eller
mindre grad komma till ett uppvaknande ur drömmen.
Måhända är lifvet en oändlig kedja af gradationer eller
uppvak-nanden . . . Somliga sofva tungt, andra lätt. Några åter lida
af maran och söka att genom ytterlig ansträngning befria sig:
derur, t. ex. pessimister och sjelfmördare.
Det var redan midnatt, då jag lemnade B. och gick till
mitt logis för att sofva, men jag kunde ej få en blund i mina
ögon på hela natten. Utom en svår förkylning i hals och
hufvud, och den massa väggohyra, som plågade mig, bidrogo
äfven mystiska knackningar i väggarne till grannstugan, hvilka
jag upprepade gånger hörde under natten, till att hålla mig“
vaken. Jag visste, att nattvakten i byarna brukade slå ett
par hårda trästycken mot hvarandra under sina vandringar
genom byn, men jag hade aldrig hört dem knacka i väggarne.
Då grannstugan, hvarifrån knackningarne hördes, var en krog,,
låg det nära till hands för mig att tänka på tjufvar, hvilka
bruka meddela sig med hvarandra medels knackningsspråket,
och hvilka möjligen kunde hafva några planer på att
närmare-undersöka »den nykomne främlingens» tillhörigheter.
Kl. 5 på morgonen börjar det skramla i kyrkklockorna..
Det är fastetid, under hvilken gudstjenster hållas dagligen i
kyrkan, och det är nu dertill söndag. Jag stiger upp och tar
en promenad till k}Tkan. En mängd män, kvinnor och barn
samlas till »rannoja obeclnja» (den tidiga gudstjensten), bugande-
o
och korsande sig, då de nalkas kyrkan. Asynen af denna
skara i lumpor höljda människor — af hvilka många voro så
vanstälda af syfilis och andra ohyggliga åkommor, att man
ofrivilligt vände bort ögonen ifrån dem, under det hungern
och nöden gifvit alla ett utseende af det yttersta armod —
gjorde ett högst pinsamt intryck, hvilket icke mildrades deraf
att den hörde till vanligheten. Bland dessa arma människor
såg jag många små vackra barnansigten. — Hvarför hafva
dessa små blifvit födda till att nedtrampas i armod och elände?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
