Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. I de hungrande byarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eller kanske några at’ dem skola få lefva für att beviina bättre
dagar, eller åtminstone für att taga del i kampen för ett bättre?
Då skola de ej hafva lcfvat lorgäl’ves, äfven om de, efter
människors sätt att döma, skola, i likhet med så många tusenden
af deras föregångare, duka under i striden. Jag tittade in i
kyrkan och hörde från »det allraheligaste* bakom *ikonastas»
eller helgonskranket (ett slags mellanbalk, fullsatt med
helgonbilder) en väldig bränvinsbas sjunga messan. Om några
ögonblick framträdde messångaren, hvilken visade sig vara en af
dessa, vanliga grofiemmade prest-typer med ett slickadt utseende
och en betecknande rodnad på näsa och kinder. Bland
folkhopen, som nästan oupphörligt bugar och korsar sig eller
ligger på knä med ansiktet på golfvet framför någon
helgonbild, ser jag några stackars kvinnor i en vrå lägga åsido eller
taga fram små trasbylten, innehållande brödsmulor eller andra
matbitar, hvilka gömmas under några dagar i kyrkan i den
tron, att de skola skydda deras egare för hungersnöd, sjukdom
och andra olyckor. .
Då jag återkom från kyrkan, var mitt värdfolk redan
uppe, och samovaren stäldes genast på bordet. Då vi satt
oss för att dricka té, frågade min värd, om jag sofvit godt.
På mitt nekande svar frågade han ytterligare: »Har ni haft
påhelsning af ’klop’?» »Jag vet ej hvad ’klop’ är för något»,
svarade jag, ty jag hade ej hört detta ryska ord förut, ehuru
jag anade, hvad det betydde. Den artige värden sprang då
till ett hörn af rummet och var nästa ögonblick tillbaks,
hållande någonting i handen. »Vot klop!» (det der är klop), sade
han, i det han visade mig en stor vägglus. Då jag uttryckte
min afgjorda afsky för dylika djur och på samma gång min
förvåning öfver, att de ryska bönderna ej befriade sig från
denna och ail annan ohyra, såg han på mig med uttryck af
förvåning och förklarade: »Bärin, de äro helsosamma; de rena
blodet på människan!» — Denna sällsamma upplysning var
betecknande i mer än ett afseende. Så länge de arma
mushi-kerna anse all den ohyra, som gnager dem in på bara benen,
för »helsosam», är det ej att hoppas, att de skola söka befria
sig derifrån. Ehuru de flesta af dem genom århundraden af
förtryck och elände bragts i ett så hopplöst tillstånd af slaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
