Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Penningeväldet och mushikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derför: skära råg i två dar med t venno personer; plöja hans
jord med egna hästar i 15 dagar till vårsådden och ytterligare
plöja trädosjorden i 15 dagar.
Ar 1884 lånade tre bönder 27 rubel af en nunna från
den 2 mars till den 11 oktober på följande vilkor: om de ej
betalade i rätt tid, skulle hon få taga all deras egendom, boskap,
jordbruksredskap, bin, kläder, gångkläder; samt att de icke
skulle ställa henne till ansvar härför inför någon som helst
myndighet.
I 12 bykretsar hade 354 bönder lånat 10,322 pud säd
och fingo betala med nära dubbla beloppet eller en »ränta» af
97 %. Togo de lån, som skulle betalas med arbete, måste de
betala mer än dubbelt, d. v. s. utföra mer än dubbelt större
arbetsbelopp än hvad lånet var värdt efter gångbart arbetspris.
Icke alla bönder äro i stånd till att, såsom det brukas,
med egna redskap och på egen kost utföra jordbruksarbete åt
andra på beting, emedan de ej hafva nödig redskap och redan
från hösten äro blottstälda på alt, saknande t. o. m. medel att
uppehålla sina familjer och sin boskap. Sådana bönder
försöka då att förtjena något såsom vanliga dagsverkare,
boskapsherdar eller dessas medhjelpare o. s. v., och i dylika fall få
de endast hälften eller en tredjedel af den gångbara daglönen;
de gamla och svaga åter, som icke äro i stånd att utföra sådant
arbete, måste vandra omkring med tiggarestafven l). Många af
dessa skulle nog vilja hafva arbete, men ingen vill hafva dem,
emedan det finnes så rik tillgång på yngre arbetare, hvadan
många af dem arbeta endast för en högst tarflig kost. — En
mängd af dessa utarmade bönder hafva begifvit sig till
Sibirien, men af brist på fortskaffningsmedel hafva de antingen
dukat under för det svåraste armod och sjukdomar eller också
nödgats återvända för att komma i en ännu mycket sämre
ställning än förut, utblottade som de äro på alt.
Under senare åren har det funnits sådana kulacker, som
leja fattiga mashikcr att tigga åt sig och betala dem 4 å 5
1) .Tag kunde ingenstädes i byarne upptäcka den minsta tillstymmelse till
fattigvård, utan voro de fattiga hänvisade till tiggeriet. Det skall visserligen
vara kommunens skyldighet att vårda sina fattiga, men detta försummas, och
myndigheterna befatta sig ej dermed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
