Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Bönderna och deras vårdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lum gjort det med vett och vilja, tår jordcgaren hela skörden,
men måste betala den andre för utsädet. Om en honde
huggit ved i sin grannes skog, afdömes tvisten efter samma
grundsats.
Enligt böndernas föreställning omfattar mirenis-
myndighet alla områden för deras lif, och om icke polisen och andra
representanter för de högsta myndigheterna lade sig (‘mellan,
skulle den äfven tillämpas. Det gifves också en mängd fall,
då miren fattat beslut i rak strid såväl mot statens som
kyrkans lagar. Sålunda hafva de stundom t. o. m. beviljat
medlemmar af miren äktenskapsskilnad eller beslutat antaga en
ny religion för hela kommunen. Miren har i sjelfva verket
utgjort en verld i smått för sig. Dessa förtryckta bönder
hafva i denna inrättning funnit ett verksamt skydd för sina
högsta intressen och under detta skydd utfört storverk, som
icke kunna registreras i tideböcker eller beräknas med
matematiska värden. De hafva under det svåraste tänkbara
förtryck upprätthållit och utvecklat den fornslaviska grundsatsen
att regera utan att förtrycka: att afgöra alla offentliga
angelägenheter genom enhällig votering, aldrig med blott enkel
majoritet, något som bland människor af olika slags lynnen
och olika moraliska egenskaper aldrig kunnat ske förutan en
hög utveckling af rättskänsla, sinneslugn och försonlighet.
Yi vilja härmed icke säga, att dessa mushiker äro några
engla-väsenden, som endast fara efter andras bästa. Deras lott har
varit och är alt för hård, för att de skulle förgäta att tänka
på sig sjelfva, men i den hårda kampen för tillvaron hafva
de funnit, att de befordra sina egna intressen bäst genom att
söka mirens bästa, d. v. s. genom att hjelpa hvarandra. Detta
förklarar också den ryske bondens välkända välvilja och
gästfrihet, hvilken öfvergått till ett ordspråk. Liksom han
betraktar hvarje medlem af miren med en känsla af
familje-tillgifvenhet, så anser han äfven hvarje främling, han kommer
i beröring med, såsom en broder. Den ryske bonden lefver i
fred med sina grannar, de må tillhöra hvilken nationalitet och
religion som helst.
Lika stor fasa som den ryske bonden hyser för
pappersdokument och lagböcker, lika stor vördnad hyser han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
