Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII. Hvad är att göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^taltas, mänsklighetens lit’ omdanas — man måste börja lefva pA nytt.
Kndast i on dylik lifsförnyelsc oeh samhällspanytt födelse iir räddning
att lio]>i»as undati don rådande förfärliga och ständiga nödon. llnru
stora olior don ¡in må kriifva, livilka fruktansvärda tilldragelser än
mäste föregå ocdi åtfölja on sådan förnyelse, gifves dot dock ingen
anmm räddning; oeh alt som kan drifva om till on dylik omdaning
af vart lif köra vi helsa mod gliidjo. Dot är icke någon förändring
af forniorna för vårt lit* som kan rädda oss, utan ^jclfva
grundprin-eiperna, på hvilka der är bygdt, masto radikalt forändras.
Till svar pil några af mig framstiilda anmärkningar förklarade
K. uttryckligt, att inga yttre omstörtningar kunna ensamt åstadkomma
denna genomgripande förändring; det är här framför alt fråga om en
moralisk omdaning. < Likasom grundorsakerna till det *valg, som gapar
mellan underklassen och öfverklasscn och hotar vårt samhälle med
undergång, iiro af moralisk art — fafänga, njtitningslystnad, girighet,
herrsklystnad — så uro äfven hufvudbotemcdlen att söka endast inom
det moraliska området. Ofverklassens lefnadssätt i allmänhet, icke
blott, då det är erkändt öfverdadigt och lösaktigt, utan äfven då det
anses ordentligt och fromt, måste betecknas som omoraliskt, ur
etisk-kristlig synpunkt betraktadt. Hur kan det vara annat än omoraliskt
att t. ex. lefva i lyx ocb öfverflöd, under det min medmänniska
för-giis af brist och nöd?»
Doktorn, som gick fram oeh åter på golfvet, afbröt nu K. och
sökte visa, att lyx är nödvändig för staten, utom det att den är
angenäm för den enskilde oeli cn sporre till samhällets utveckling. Man
måste nämligen, för att civilisera ett folk, allra först väcka dess
lystnad efter öfverffödsartiklar; tillverkandet af lyxartiklar bereder utkomst
åt en mängd arbetare o. s. v.
:>Du måste ursäkta, att jag i stället för att gilla din mening
föredrar att instämma med dc Lavcleye, M. Say och andra
framstående nationalekonomer, hvilka utdöma all lyx såsom omoralisk,
orättvis oeh omänsklig. Lyx består uti att, för tillfredsställande af konstlade
behof, förbruka sådant, hvars producerande kostat mycket arbete. Då
bortåt 40 millioner af våra landsmän lida verklig nöd och förgås i
hundratusental af brist på det nödvändigaste, kan det da v:ira nyttigt
eller moraliskt att använda en mängd kapital och arbete till
producerande af öfverflödsartiklar, hvilkas användande i manga fall icke blott
är onyttigt, utan äfven skadligt? Man räknar ett arbete, för hvilket
kapital erhålles i utbyte, till ett folks tillgångar. Men icke kan man
räkna t. ex. opium, rusdrycker o. s. v., hvilka endast medföra skada
ocli förderf, till ett folks rikedom, lika litet som skökolefnad o. d.,
ehuru för alt sådant stora penningesummor utbetalas. Alt arbete,
<0111 ieke producerar någonting verkligt nyttigt, måste utdömas icke
blott som värdelöst utan äfven skadligt. Men de som ej behöfva
arbeta sjelfva besinna ej, hvilken mängd arbete deras lyxartiklar kostat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
