Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturen själf synes hafva utvalt Nya Zeeland till
ett för söksfält för alla de socialreformatoriska tankar
ock hugskott, af hviika vår tid är fylld.
Landet består af ett par öar, tillhopa ungefär så
stora, som Sverige söder om Östersund. Sin skönaste
men mest otillgängliga sida vänder det mot närmaste
fastland Australien, h var ifrån det skiljes genom 1,200
sjömil, djupt och stormigt haf. Den snabbaste
moderna turbinångare beköfver tre dygn för att
tillrygga-lägga detta afstånd. Till San Fransisco är afståndet
6,000 sjömil och till Amerikas sydspets blott föga
kortare.
På kartan synas de båda stora öarne såsom ett
par ute i södra oceanen, fjärran från andra länder,
kastade färgstänk, till formen ej olika den italienska
stöf-veln, men med fotspetsen vänd mot norr.
I äldre tider ha dessa öar varit afstängda från
all samfärdsel. De upptäcktes först år 1642 af
holländaren Tasman, som dock aldrig satte sin fot på det
nya landet, 1769 hissade forskningsresanden Cook
engelska flaggan å dem. I början af 1800-talet öfverflyttade
dit från Australien åtskilliga af den moderna
civilisationens föregångare, missionärer af olika kristna
trosbekännelser, och drottning Victoria hade i fyra år burit
Britanniens krona, innan England år 1841 ansåg dessa
öar värdiga att upptagas såsom en särskild koloni.
Landet utan
forntid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
