Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka många nu uppvuxit till städer, dragit ett bälte
af stora egendomar, hvilka hämma utvecklingen och
hindra möjligheten af ett intensivt jordbruk med tät
befolkning.
Till och med en sådan ifrare för jordens
sönder-styckning i smärre delar som Nya Zeelands förre
arbetsminister Reeves anser att fårafvel endast kan
be-drifvas å stora områden.
Han anför ock vissa skildringar från en senare
tid från Queensland, hvilkas författare berättar: »Den
minsta stationen» af dem jag besökte hade ett område
af 52,000 hektar och födde 66,000 får. Där
sysselsattes året rundt 8 man för deras skötsel. Arbete
be-höfves egentligen blott vid klippningstiden. Den största
»stationen» som jag tog i betraktande kunde icke hafva
ett värde understigande bortåt 8 millioner kronor och
där sysselsattes blott 70 man ständigt. På
boskapssta-tionerna var antalet fasta arbetare än mindre. En
annan station hade ett område af omkring 400,000
hektar, födde en half million får och gaf en
nettobehållning af öfver en och en half million kronor om året».
Detta under goda år. Men så kommer torkan,
som så ofta härjar i dessa trakter. Milliontal får försmäkta
af törst på de uttorkade betesmarkerna. Och frukterna
af många års sträfvan kunna vara förspilda.
Det fordras därför stora kapital att kunna bära
dylika förluster utan att bryta ryggen af sig. Det
mänskliga arbetet har därvid mindre betydelse. Det
är naturens egna krafter, som arbeta under människans
ledning, eller som förstöra, då hon ej mäktar behärska
dem.
$ #
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
