- Project Runeberg -  Arbetarnes paradis. Nya Zeeland. En studie /
16

(1908) [MARC] Author: Julius Sellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lands besittningstagande så godt som okänd. Någon
förbindelse mellan den södra ön och Auckland fanns vid
denna tid icke. Endast seglatsen öfver sundet mellan
de båda öarne tog sex dagar i anspråk. Färden göres
nu på åtta timmar. Då den södra öns medlemmar i
det första parlamentet i Auckland skulle resa upp till
hufvudstaden tog resan nio veckor i anspråk utefter
en farlig och stormig kust.

Under de kyrkliga stridigheterna i Skotland hade
en mängd frikyrkliga presbyterianer slutit sig samman
för att — liksom pilgrimsfäderna i Amerika ett par
hundratal år förut — skapa sig en kyrklig fristad på
andra sidan hafvet. De valde distriktet Otago, hvars
klimat mest liknade Skotlands och anlade där staden
Dunedin.

Ett par år senare inflyttade åter en hel koloni,
fyra fartyg fyllda af invandrare, hvilka valde sin
bostad något nordligare i nuvarande distriktet Canterbury,
där de anlade staden Christchurch. I motsats till
skot-tarne voro de högkyrkliga herremän, i spetsen för dem
stodo en grefve och en biskop. Deras syfte var att
skapa sig ett nytt England i smått ute i vildmarken.

Båda dessa stora utflyttningar af Nya
Zeelands-bolaget skedde efter Wakefields planer. De förnäme
nybyggarne flngo slita mycket ondt, men höllo humöret
uppe. Snart fann man ut, att dessa trakter erbjödo de
yppersta fårbeten och därtill aldrig hemsöktes af den
förskräckliga australiska torkan. Landet och dess beten
voro alldeles idealiska för fårafveln. Inom tre år ägde
Canterbury 100,000 får, efter ytterligare fyra år en half
million. Och ullväxten var så riklig, att den uppgick
till nästan dubbelt mot i Nya Syd Wales.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sjnyazee/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free