- Project Runeberg -  Arbetarnes paradis. Nya Zeeland. En studie /
30

(1908) [MARC] Author: Julius Sellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jordbruks- eller betesland, som tillhör kronan,
öfverlåtes antingen på auktion eller efter
öfverenskom-melse. Första klassens jord beräknas efter minst 45,5
kronor för hektar och delas i lotter af högst 256 hektar,
af andra klassens jord får lotter omfatta 800 hektar
och beräknas efter 11 kr. 25 öre pr. hektar.
Öfverlåtelsen kan ske på tre sätt:
med full äganderätt mot kontant betalning;
på arrende under 25 år med rätt att friköpa
egendom efter tio år för det ursprungliga försäljningsvärdet
eller att utbyta det korta arrendet mot ett på 999 år;

på arrende under 999 år efter 4% k det
ursprungliga försäljningsvärdet. Denna afgäld kan icke förändras
på grund af värdestegring af jorden och denna får ej
beläggas med annan jordskatt till staten.

Dessa äro de former under hvilka kronan afhänder
sig land för evärderlig tid. Ty det är gifvet att
orygg-lig öfverlåtelse på 999 år blott är ett tomt sken för
att dölja att kronan frånhändts sin egendom. Eedan
efter ett par släktled blifver en dylik arrenderätt lika
med full äganderätt mot viss kronoskatt. Om t. ex.
konung Ingjald Illråda här i Sverige upplåtit jord på
liknande villkor, så skulle nog det tusenåriga innehafvet
förvandlat arrendet till äganderätt och afgälden därför
till »en mångsekel gammal orättvisa».

För arrendetagaren innebär naturligtvis en dylik
anordning en stor fördel: han behöfver ej betala något
kapital för inköpet, bär det sig ej kan han löpa bort,
när som helst och låta staten stå risken; lönar det sig
åter kan ingen med laga rätt beröfva honom egendomen
eller höja arrendet därå förrän vid arrendetidens slut
— om tusen år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sjnyazee/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free