Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2,000 millioner kronor sedan koloniens bildande
erhållits inom landet.
I detta offantliga belopp tager guldet lejonparten
med 1,500 millioner kronors värde, den fossila
kopal-hartzen följer närmast med tillhopa 250 millioners,
stenkol med’ 230 millioners, silfver med 15 millioners
värde.
Man skulle tro att ett land med så ofantliga och
lättvunna tillgångar skulle vara ett af de rikaste på
jorden. Hvarje tal om utländsk skuldsättning borde
där vara uteslutet.
Och icke desto mindre har i förhållande till
befolkningsantalet Nya Zeeland den största statsskuld i
världen.
Den utgjorde den 31 mars 1907 £ 64,179,040
eller 1,170,000,000 kr. i svenskt mynt. Medelökningen
af statsskulden har under senaste årtionde varit 2
millioner £ om året och man kan därför med säkerhet
antaga att bruttoskulden år 1908 utgjorde något öfver
1,200,000,000 kronor.
Detta utgör det lilla landets statsskuld sådan den
framträder i »debentures and stock». Därifrån torde
dock böra frånräknas, under vissa omständigheter, en
s. k. »sinking fund», som nu utgör i det närmaste
tre millioner £.
En »sinking fund» bör vara en fond af statsmedel, som
icke får beröras af andra statsutgifter än afbetalning
å utländsk statsskuld och som måste göras oberoende
af landets egen ekonomiska ställning. Från början synes
också afsikten ha varit sådan. Stora summor placerades
i utländska eller egna räntebärande statspapper, men
efter hand har man börjat att blott flytta dem ur den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
