Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemlandet, så kan man ej undgå att fråga efter
orsaken till denna skillnad.
Närmast till hands ligger ock jämförelse med
Canadas invandring. Endast nybyggare, som togo jord ha där
under de senaste 8 åren uppgått till 800,000, af hvilka
under år 1907 ej mindre än 180,000 mot omkring
50,000 år 1899.
Hvarför trifvas ej invandrarne på Nya Zeeland?
Hvarför nedlägga de ej där sin lefnads arbete och
skörda frukterna därför?
Förklaringen torde med hänsyn till nybyggare vara
mycket enkel. Han har enligt lagen rättighet att välja
ett jordstycke, han behöfver ej nedlägga ett öre i
köpeskilling, han tager det antingen på arrende på 999 år
mot en afgift af 4 % å jordens värde per år eller ock
tager han det med ränta af 5 % såsom arrende på 25
år med rätt att inköpa landet mot ursprungsvärdet
efter tio år eller förvandla det till arrende på 999 år.
Enligt särskilda bestämmelser har han vidare rätt
att taga lån af staten på kontraktet, motsvarande 3/5
af å jorden nedlagda förbättringar.
Under dessa omständigheter är alldeles naturligt,
att han kvarstannar om företaget är lönande, men tager
sin Matts ur skolan om han ej trifves eller ej finner
fortsatt kvarstannande mödan lönt. Staten får bära
risken.
Och den lott som bjudes honom är icke mera
gynnsam än i hvilket annat land som helst. I ett
officielt tillkännagifvande i reklamsyfte läses:
»Till följd af sitt fuktiga klimat och sin bördiga
jordmån är Nya Zeeland särskildt lämpadt för
småbruk. Män med små tillgångar kunna lätt skapa hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
